Vi vill förstås att alla ska ha jobb med bra miljö och hyfsad lön. Eftersom vi är rikt välsignade med förtjusande yngre anförvanter vill vi att världen ska få bukt med de alltmer påträngande riskerna för miljön. Isarna smälter, haven stiger, stormarna rasar och forskarna varnar.
Makthavarna träffas och tänker och lovar, ofta runt, och sen åker dom hem och lever som vanligt. Vi gör nog likadant, ofta utan att tänka till på följderna. Måste vi verkligen vänta tills katastrofen slår till här med innan vi ändrar levnadssätt?
Vad ska vi ändra på då? Ja vi kan ju bara titta i närmsta butik för att inse hur mycket som produceras utan minsta tanke på miljön. Vi önskar att man skulle producera mindre onödigt och avkorta arbetstiden till de sex timmar per dag, som socialdemokratiska kvinnor kämpade för en gång i tiden och som skulle behövas än.
Vi har sett på TV hur I-landsföretag roffar åt sej av U-ländernas råvaror och hur dom dribblar med att köpa och handla med sej själva för att komma undan att betala skatt i de länder som man har lurat. Vi har hört att samvetslösa företag gladeligen förstör och förgiftar andras mark för att göra städningen enkel för egna företag. Vi önskar att världens ledare sätter stopp för rovdrift och då måste vi tillfoga en önskan att dom inte blir så sugna på att berika sej själva.
Om vi ska hålla oss till att önska inom Sverige så vill vi se ett stopp för den försvarspolitik, som går ut på att vi ska ha en massa uppgraderade JAS-Gripenplan. Vad är det för försvar? Vem påstår att civilbefolkningen försvaras av aldrig så märkvärdiga flygmaskiner? Har beslutsfattarna aldrig hört talas om ABC-krigföring?
Hur ska Gripen hindra den lede Fi att skicka kärnvapen mot oss? Tänker riksdagen på hur enkelt det kan vara att ta död på oss genom biologisk eller kemisk krigföring? Eller hur sårbara våra samhällen är genom att allt styrs genom datateknik.
Vad menar makthavarna förresten med försvar? Ska vi verkligen låta militärer definiera det begreppet? Vi har en misstanke att dom är mer intresserade av att köra på i gamla hjulspår med nya varianter av gammaldags krigföring, där härar drabbar samman på ärans fält. Vi misstänker att kriget har förändrats i takt med allt annat och att försvaret - åtminstone av oss arma krakar i civilbefolkningen - bör inriktas mot att skydda, förebygga, utöva diplomati, reparera, ta hand om, vårda och iståndsätta.
Vi önskar oss en ordentlig diskussion om vad ett riktigt försvar ska gå ut på, och inte gammal skåpmat och felriktade arbetsmarknadsåtgärder.