Varje år döms ett hundratal 15–17-åringar till sluten ungdomsvård. De har gjort sig skyldiga till grova rån, grov misshandel, våldtäkter, mord och andra mycket allvarliga brott. Hade de varit äldre hade de dömts till fängelsestraff.
Ledare
Sluten ungdomsvård är ungefär som de ungdomsfängelser som fanns förr i tiden. Ungdomarna döms till tidsbestämda ”vårdstraff”. Tre och fyra av dem som avtjänat sluten ungdomsvård återfaller snabbt i grov brottslighet. Justitieministern vill testa om elektronisk fotboja kan förbättra resultaten.
Enligt Beatrice Ask är det utslussningen från den slutna ungdomsvården som inte fungerar. Sannolikt ligger det något i detta. Det säger sig närmast själv att det är väldigt besvärligt att komma ut till det vanliga samhället om man är en djupt kriminell 17-åring som varit inlåst ett par år.
Många av dem som tas in för sluten ungdomsvård är – sin ungdom till trots – etablerade i den kriminella världen. För de flesta ska det till oerhört mycket vilja, tur och/eller stöd för att det fortsatta livet ska präglas av något annat än yrkeskriminalitet. Läget är trots allt inte hopplöst. Att 25 procent av dem som dömts till sluten ungdomsvård lyckas hålla sig borta från kriminalitet efter anstaltstiden är faktiskt ett bra resultat.
Om de unga brottslingarna får en fotboja i stället för anstaltsvård så försvinner problemet med utslussningen. De behöver inte slussas ut eftersom de aldrig låses in.
För en del av ungdomsbrottslingarna kan fotboja vara en betydligt bättre åtgärd än att bli inlåst. Det är en fördel om domstolen har ett batteri av påföljder att välja mellan. Personligt anpassade straff kan framstå som flummiga ur ett strikt brott och straffperspektiv. Vara vem det vara vill; den som är skyldig till ett grovt brott ska låsas in. Punkt och slut.
Realistiskt sett så kommer många, kanske de flesta, av de unga brottslingarna att bli inlåsta många gånger under sina fortsatta liv. Det som kan göras för att försöka bryta en sådan utveckling; det bör göras. Vill Beatrice Ask testa om fotboja kan få bort någon eller några av de unga kriminella från brottets bana så kommer inte jag att protestera.
Nästa steg i en modern brottsbekämpningspolitik borde vara en reform av straffmyndighetsåldern. Kriminella ungdomar under femton år får sällan möta några kraftfulla insatser från myndigheternas sida. De bollas fram och tillbaks i en inte alltid så seriös ungdomsvårdsbransch. Femtonårsgränsen är rigid och stenålders.