Leif Johansson är koncernchef för Volvo AB. Förra året gick företaget back med femton miljarder kronor. Johansson har en hygglig årslön; runt tretton miljoner kronor. Eko-redaktion rapporterar att Leif Johansson ovanpå detta fick en miljon kronor i bonus för sina insatser under det gigantiska förluståret 2009.
Leif Johansson gjorde kanske ett hästjobb för Volvo förra året. Det mesta talar för det. Han har haft sin topposition i bolaget i tretton år. Ingen medelmåtta klarar av något sådant.
Men likafullt är det naturligtvis helt huvudlöst och psykologiskt obegripligt att Volvo slänger på Johansson en extra mille för 2009. Jag har inget emot att folk får extra betalt och bonusar när verksamheten går särdeles bra. Men denna möjlighet måste balanseras med risken att lönen kan sänkas när verksamheten går dåligt. När facket går med på lönesänkningar, när massor av medarbetare förlorar jobbet och tvingas leva på en a-kassa som ger hälften av lönen; då måste självfallet också högste chefen hålla igen.
Ekonomiskt spelar det ingen roll. En miljon hit eller dit märks knappt vare sig för Volvo eller för Johansson. Men psykologiskt och socialt är det vansinne.