Socialdemokratin må ha tunnats ut en del under de senaste åren. Valförluster har berövat partiet många politiker och mycket pengar. Men ännu är det ett livaktigt och brett parti.
I går eftermiddag hade jag förmånen att träffa flera av de personer som står för livet och bredden. Vi sågs tillsammans med flera andra i sal C 26 på Socialdemokraternas riksdagskansli. En av dem i C 26 var Mikael Damberg. Han är ordförande för S i Stockholms län. Han är snart fyrtio år, bor i Solna och är Socialdemokraterns talesperson i utbildningsfrågor. I höstas skrev jag här på ledarsidan att jag skulle kunna tänka mig att ta gift på att nästa S- partiledare kommer att heta Mikael Damberg.
Vi får väl se hur det blir med den saken. Damberg är hur som helst en mycket skicklig och tilltalande politiker. Strax efter vårt möte i går meddelade Damberg på sin Facebooksida att "han verkligen vill vara med och ta ansvar för den nystart som partiet behöver". Det är bra. Genom att kliva fram och säga att han vill bli partiledare om partiet vill ha honom så bryter han isen. Andra hugade kandidater tvingas att bli mer tydliga med sina ambitioner. Damberg må vara ung och framåt. Han är också en klok och målinriktad person. Det var inget plötsligt infall som fick honom att annonsera sitt intresse för partiledaruppdraget i går kväll. Han vet att han har ett visst stöd i ryggen. Damberg är ettrig och klartänkt. "Att lyckas åstadkomma resultat. Det är måttstocken för Socialdemokratin nu som då", sa han på mötet i riksdagshuset i går. Sådant gillar jag. Jag är själv väldigt förtjust i seminarier och vindliga diskussioner. Jag tror att det kan komma mycket gott ut ur det "krisarbete" som har präglat Socialdemokraterna under ganska lång tid nu. Det är inte självplågeri att kritiskt granska sig själv. Det är att tänka.
Men i politikens verkstad, i den dagliga krigföringen om uppmärksamhet och utrymme, krävs det också leverans och resultat. Mikael Damberg visade med all tydlighet att han förstår vad som krävs för att S ska kunna komma igen.
n n Sven-Erik Österberg var också med i sal C 26 i går eftermiddag. Han är en kronjuvel i Socialdemokraternas galleri. 55 år, bördig från Skinnskatteberg, tidigare statsråd och gruppledare för S i riksdagen.
Han är vid sidan av Damberg och någon annan en av de mest troliga efterträdarna till Mona Sahlin.
Som gruppledare har Österberg ett stort ansvar för hur oppositionspolitiken utformas. Österberg var öppenhjärtlig om opponerandets risker och möjligheter i en riksdag där regeringspartierna är i minoritet. S, V och MP kan fälla regeringsförslag om Sverigedemokraterna gör gemensam sak med de rödgröna partierna. Vilket har skett vid enstaka tillfällen. Hittills mest i frågor lite utanför regerandets kärnfrågor. I går presenterade emellertid S, V och MP ett utskottsinitiativ som kan få regeringen Reinfeldt i gungning.
Oppositionen kräver besked om hur regeringen ställer sig till Tysklands och Frankrikes krav på en mer gemensam ekonomisk politik i EU. Mycket talar för att SD kommer att stödja de övriga oppositionspartierna i kravet på att regeringen i förväg ska meddela riksdagen sin uppfattning om detta. Sveriges inställning kan därmed komma att bestämmas av ett riksdagsbeslut där regeringen får stryk.
Vi kan ju inte hindra SD från att stödja vår politik., sa Österberg. Det är ingen hemlighet att S vill bort från dagens hårda blockpolitik. Två krisande borgerliga regeringspartier och ett skickligt maktspelande SD kan förhoppningsvis bidra till att dagens blockpolitik spricker på sikt. I så fall är det till stor del Sven- Erik Österbergs förtjänst. Han vet hur en slipsten ska dras.
Göteborgaren Leif Pagrotsky var även han med i C 26 i går. "Jag ägnar inga funderingar eller nattsömn åt partiledarfrågan; den är alltför långsökt vad det gäller mig", sa Pagrotsky. Så är det kanske. Men han är klok som en pudel. Det viktigaste nu är att visa väljarna att S "vill något nytt och har distans till sitt förflutna", sa Pagrotsky i går.
n n Pagrotsky har helt rätt. Det kan jag ta gift på.