Regeringen vill köpa 40-60 exemplar av nästa generations Jas Gripen. Det meddelade försvarsminister Karin Enström i helgen. Affären är besvärlig och många nålsögon ska passeras innan saken kan växlas ut i verkliga flygplan någon gång runt år 2023. För att bredda finansieringen är den svenska statens inköp av Jas Gripen avhängigt av att Schweiz samtidigt köper ett tjugotal plan.
För att det ska bli så krävs dels ett beslut i Schweiz parlament. Dels ska medborgarna säga ja till affären i en folkomröstning år 2014.
I den svenska riksdagen tycks det emellertid finnas en stabil majoritet för att köpa flygplan. Peter Hultqvist är S försvarspolitiske talesperson. Till Ekot sa Hultqvist i helgen att han ansåg förslaget från regeringen vara "glädjande". Han och S vill dock närmare sätta sig in i finansieringen av projektet.
Vilket nog lär behövas.
Regeringen uppskattar kostnaden till tre miljarder kronor per år under 30 år.
Inköpet av nya och uppdaterade Gripenplan är kontroversiellt i många läger. Många försvarspolitiska experter anser att flygförsvaret kommer att driva fram mycket stora besparingar inom andra delar av försvaret. Något ligger det säkert i kritiken. Jas Gripen är redan nu en mycket kostsam del av försvaret. Ett 60-tal nya plan kommer inte att gå Försvarsmaktens kassa obemärkt förbi. Vilket inte absolut är fel. Flygstridskrafterna är kärnan i vårt militära försvar.
Ur ett annat perspektiv är satsningen på Jas Gripen dessutom av mycket stor betydelse för industrins tekniska utveckling i Sverige. Statliga beställningar av spetskompetens har varit och är viktiga för konkurrenskraftiga företag och arbeten.