Sverige är inte med i valutaunionen. Vi har dock starka egna motiv att ge eldunderstöd åt de krafter som vill använda EU och den Europeiska Centralbanken ECB på ett offensivt och tveklöst överstatligt sätt för att försöka bringa ordning i valutans fundamenta. Vilket i korthet betyder att valutans medlemsländer ska ha ordning på sina utgifter, intäkter, belåning och underskott.
Sveriges intresse för ordning och reda i valutaunionen handlar om den gemensamma inre marknaden. Vår ekonomi är exportdriven. Delar av Europa är viktiga handelsområden för vår exportindustri. Upp- och nedgångar i ekonomin är naturliga inslag i tillvaron och inte särskilt mycket att göra åt. Hur euroländernas regeringar agerar i upp- och nedgångar är däremot påverkbart. På det ena eller andra sättet behöver valutan ett centralt reglemente som eurons huvudstäder har att förhålla sig till.
Tyskland och Angela Merkel är pådrivande för att få sådana reglementen på plats. Det är ett knöligt och motståndsfickefullt arbete. För vad det nu kan vara värt är det hur som helst viktigt och riktigt att Sveriges regering och riksdag ger sitt stöd för en utveckling som stagar upp euron på ett betydligt bättre sätt än i dag.
På det nyss avslutade toppmötet för EU: s regeringschefer stod bildandet av en gemensam finansinspektion överst på dagordningen. Många länder tryckte på för att beslutet om finansinspektionen - eller "bankunionen" som den också kallas - skulle tas redan i går. Så blev det dock inte. Efter långa förhandlingar enades toppmötets deltagare istället om att "EU-ledarna, före årets slut, ska enas om ett juridiskt ramverk för en europeisk finansinspektion."
Beslutet innebär att EU skaffar sig längre beredningstid för det stora projektet att skapa ett gemensamt regelverk och gemensam övervakning av de cirka 6 000 större banker som finns i euroländerna. Enligt bl a Ekoredaktionen så var det framförallt Tyskland som höll emot. Med bistånd av Sverige och flera andra länder. Det är ett klokt beslut. Ingen vinner på ett hafsverk i denna centrala fråga. Frankrike och övriga länder som drev på för ett snabbt beslut var inte minst angelägna om att EU skulle visa handlingskraft på ett område som inte har med medlemsländernas statsbudgetar att göra.
Nu blev det en vettig kompromiss. Tyskland håller trycket uppe när det gäller medlemsländernas ekonomiska förvaltning. Samtidigt skapas bra förutsättningar för en bankunion som rätt genomförd kan skapa stabilitet och ordning i en av skuldkrisens mest betydande problem; banker med för lågt eget kapital och chansartad kreditgivning.
Det speciella med finansinspektionen är att eurozonens räddningsfond ESM ska kunna ge direkt stöd till krisbanker, utan att gå omvägen via ländernas statsbudgetar. Som bl a Angela Merkel och Fredrik Reinfeldt påpekat så är det mycket som måste vara på plats innan bankunionen kan bli verklighet. Att pumpa in skattepengar i illa fungerande banker är ingen klok politik.