Oavsett vem och vilka som vinner valet i höst så måste den i går antagna Skollagen få tid att sätta sig ute i alla de tusentals skolor som berörs.
Ledare
Lagen innehåller flera hundra nya paragrafer som nu ska omhändertas av lärare, rektorer, statliga myndigheter, skolhuvudmän och av elever.
Statens Skolinspektion får en nyckelroll i det nya Skolsverige.
När det gäller Inspektionens tillsynsverksamhet ger den nya Skollagen förutsättningar för väsentliga förbättringar.
Inspektionen ska agera efter en sexgradig skala. Steg 1 är en anmärkning vars syfte är att varna för till exempelvis för högt satta betyg eller systematisk anställning av obehöriga lärare. Det sjätte och sista steget i Skolinspektionens arsenal innebär för en friskola att deras tillstånd ryker.
En kommun kan som sjätte och sista åtgärd förbjudas att fortsätta driva verksamheten. Det är bra. Skolor är till för eleverna. Inte för ägarna.
Skolinspektionen har även uppgiften att ge eller neka tillstånd för nya friskolor att starta. Nuvarande regelverk ger Skolinspektionen möjlighet att bedöma en ny friskolas effekt på det samlade skolväsendet i en kommun.
Om det är en skola som till exempelvis kan väntas lyfta resultatnivån i kommunen; då har en ny skola inte "påtagliga negativa följder för skolväsendet" i kommunen ur elevperspektiv.
Elevens bästa ska då beaktas utifrån det befintliga utbildningsutbudet.
Den nya Skollagens planerade regler ger kommunerna möjlighet att yttra sig om effekterna för enbart de kommunala skolorna. Ur elevperspektiv begränsas valfriheten kraftigt.
En skola som förbättrar det totala utbildningsutbudet i den berörda kommunen, kan komma att stoppas om skolan bedöms vara så bra att den riskerar att locka elever från de kommunala skolorna.
Skollagen cementerar således uppdelningen mellan fristående och kommunala skolor. Det är beklagligt.
Varje enskild elev och Sverige som samhälle har ett gemensamt intresse av att de bästa tänkbara skolorna är i drift.
För elever och för oss alla i samhället är det däremot ointressant vem som är huvudman för skolan.
Den rödgröna oppositionen valde att rösta nej till i stort sett alla delar av Skollagen när saken avgjordes i riksdagen i går.
Det betyder inte att ett eventuellt regeringsskifte kommer att skapa en våg av återställarreformer.
Somligt - som till exempelvis det mer än lovligt flummiga avsnittet om skolans åtgärder mot kränkande behandling - kan behöva stramas upp.
Det mesta i Skollagen kan däremot mycket väl tjäna som fundament för utbildningspolitiken under flera mandatperioder framåt.