I går släppte den internationella panelen av klimatforskare sin senaste rapport. Budskapet vid pressträffen i Münchenbryggeriet i Stockholm var i en väsentlig mening positivt: Analyserna och slutsatserna i årets rapport överensstämmer i centrala delar med vad forskarna presenterat de senaste åren.
Gustav Strandberg är klimatforskare vid SMHI. I en chatt med Svenska Dagbladets läsare i går förklarade Strandberg betydelsen av att klimatforskningen står på en allt stadigare grund: "Osäkerheten i forskningen minskar och det ger klimatforskningen självförtroende", sa Gustav Strandberg.
Självförtroende är bra för den som vill påverka andra. Självförtroende är extra bra när det bygger på allt mer solida kunskaper och insikter. I takt med att klimatforskningens vetenskapliga säkerhet ökar så blir det allt svårare för världens regeringar, företag och medborgare att ignorera vetenskapen.
De drygt 250 forskarna i den internationella klimatpanelen är nu eniga om att det med 95 procents säkerhet kan slås fast att människans utsläpp av växthusgaser har gjort världens klimat varmare.
I ett pressmeddelande skriver forskarna att "förändringarna av jordens klimat sedan 1950-talet saknar motstycke under de senaste tusentals åren. Sedan 1990 har varje nytt årtionde dessutom blivit varmare än det föregående, på ett sätt som inte finns registrerat sedan mätningarna påbörjades 1850."
Forskarpanelens bedömning är att klimatet blir varmare och blötare. Vilket kommer att ha växande effekter på hur vi bor, lever, producerar och gör affärer. Exakt hur det kommer att bli och vad som kommer att hända är förstås omöjligt för någon att veta. Det får kommande generationer erfara och handskas med.
Det som de nu levande och aktiva generationerna kan göra är däremot att förhålla sig till de kunskaper som klimatforskarna lägger upp på bordet. På lite sikt håller jag det för mer eller mindre otroligt att världen kan komma fram till något annat än att de klimatpåverkande utsläppen ska minskas.
Att fortsätta i dagens stil där varje kolbit och varje oljedroppe absolut ska upp ur jorden för att förbrännas är knappast försvarbart i längden. Få länder i världen befinner sig dock i Sveriges gynnsamma position där relativt utsläppsfri vatten- och kärnkraft står för betydande delar av vårt energibehov. Andra länder och regioner sitter betydligt hårdare fast i fossilträsket.
Mycket talar därför för att världens industrivetenskapare, ingenjörs- och uppfinnarkrafter och patent- och affärsjägare blir alltmer inriktade på gröna investeringar i energiproduktion, transportlösningar och ekonomisk tillväxt i stort. Vilket också är ett positivt budskap i sig själv.
Det är inte någon självspäkning tillbaka till förindustriella tider som står på agendan. Det är i stället klassiskt mänskliga drivkrafter om framsteg och förbättringar som ska transformeras till en mer växthusgasfri miljö.