LEDARE: EG-domstolen bör bli öppnare

Domen, som är fattad av jurister utan politiskt ansvar, kan komma att få stora politiska konsekvenser. Den framgångsrika nordiska modellen, där arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar, kan komma att behöva anpassas för att mer likna en kontinental arbetsmarknadsmodell. Detta samtidigt som denna nordiska modell i alla andra sammanhang framhålls som eftersträvansvärt exempel i en värld där medlemsländerna i EU möter en allt hårdare global konkurrens. I alltför liten utsträckning har vi diskuterat domstolens brist på öppenhet och vad som kan göras för att öka öppenhet och insyn. Visserligen är det så att vi som är lagstiftare ibland har oss själv att skylla för att domstolen får för stort utrymme. Lagstiftningen är inte i alla delar alltid solklar. Den är ofta följden av kompromisser mellan olika politiska viljor och blir därför luddig. Men domstolens beslut måste ibland starkt ifrågasättas såsom i Vaxholmsfallet. Idag är den enda möjlighet som står till buds för oss lagstiftare, att ändra den lagstiftning som vi tycker att domstolen misstolkat. Det är en lång och svår process. Ett exempel på detta är domstolens tolkning av inaktiv jourtid i arbetstidsdirektivet som medlemsländer trots en stor samsyn inte lyckats ena sig om. Sverige drev under sitt ordförandeskap frågan om ökad öppenhet i EU. Öppenheten har också ökat. Det kommer bl.a. till uttryck i Lissabonfördraget. Sammanträden i rådet då lagstiftning sker ska bli öppna. Europaparlamentet har frågat ut de personer som kandiderat till att bli kommissionärer. Enligt det nya fördraget ska europaparlamentet utse kommissionens ordförande. Motsvarande diskussion om att göra EG-domstolen mer öppen har hittills inte förts. Denna tystnad kan knappast bero på domstolen oberoende. Oberoende och öppenhet går att förena. Företrädare för den oberoende centralbanken inbjuds regelmässigt till europarlamentet för att motivera sin politik. Eftersom domstolens utslag får stora politiska konsekvenser borde också de personer som av medlemsländerna utser till att bli domare i EG-domstolen kallas till förhör i europaparlamentet. Då bör europaparlamentet, precis som i fallet med den extreme kommissionärskandidaten Buttiglione, kunna be ett medlemsland att komma tillbaka med en ny kandidat. Flera kvalificerade bedömare tycker att Lavaldomen i vissa delar är motsägelsefull och har tolkat detta som att det funnits motstridiga uppfattningar i domstolen. I syfte att öka öppenheten borde de domare, som har en annan uppfattning än majoriteten, ges rätt att lämna en avvikande uppfattning och motivera den. Att vägra ratificera Lissabonfördraget löser inga problem. En förändring av EG-domstolens sätt att arbeta skulle göra det. Dessutom skulle legitimiteten för domstolen och EU öka.

Information till våra läsare

Ledare: EG-domstolen bör bli öppnare

Jag blev förvånad och besviken över EG-domstolens utslag i Lavaldomen. Domstolen har gett en oerhört snäv tolkning över när villkor utöver minimivillkoren i utstationeringsdirektivet får användas. I praktiken blir minimivillkoren inte bara ett golv utan också ett tak.