Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Det ser bra ut för Sahlin

Socialdemokraterna har genomfört ett antal partikongresser. Noga bestämt 35 stycken. I dag i Älvsjö börjar den 36: e. Jag är där.

Foto: Annika af Klercker / SvD / SCANPIX

Norrköping2009-10-28 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För 118 år sedan samlades de socialdemokratiska ombuden i Norrköping för partiets 2: a kongress. I pamfletten "Under röd flagg" 16 maj 1891 luftade den då anarkistiskt lagde partimedlemmen och redaktören Hinke Berggren tvivel om huruvida partiet har utvecklats i rätt riktning sedan bildandet två år tidigare: "Är det revolutionära inträsset lika stort hos dessa skaror nyförvärfvade samt hos de gamla, som det var den gången? Kanhända. Dock, visst är att tecken finnas, som tyda på en afmattning, istället för ett framåtgående, härutinnan." Mätt med Hinkes mått har det revolutionära intresset sannerligen mattats av inom Socialdemokratin. Senare i sitt liv var Hinke Berggren med om att bilda Sveriges Kommunistiska Parti; nuvarande Vänsterpartiet. Från sin himmel - eller var nu sådana som Hinke Berggren hamnar - suckar han nog djupt och uppgivet över att revolutionsintresset svalnat så pass mycket även hos Vänstern att de nu vill försöka samregera med S. 1891 var Socialdemokraterna inte så mycket att räkna med. Få av ombuden på Norrköpingskongressen vågade nog ärligt tro på den otroliga framgångssaga som väntade kommande generationer Socialdemokrater. Skillnaderna mellan då och nu är gigantiska. Ändå finns det likheter mellan Norrköping 1891 och Älvsjö 2009. Då som nu är Socialdemokraterna i opposition. Låt vara att oppositionstillvaron 1891 var mer påtaglig. Det skulle ännu dröja över fyrtio år innan S kom i regeringsställning. Dagens parti är helt inställt på att bilda regering i september 2010. Chanserna är goda. Oppositionen tycks ha ett strukturellt övertag i opinionen. S har använt oppositionsåren väl. På ett begåvat sätt är arbetslinjen på väg att återerövras från de borgerliga partierna. En trovärdig arbetslinje är kongressens i särklass viktigaste fråga. Vår sort av välfärdssamhälle är inkluderande och omfördelande. Samhället bygger på att så många som möjligt arbetar och på att de som arbetar är beredda att skicka in en försvarlig del av sina inkomster till det allmänna. Välfärden är både privat och gemensam; solidarisk om man så vill. Upplyst egenintresse talades det om på Hinkes tid. Om jag tänker på andra så ökar chansen för att andra också tänker på mig. Grunden för alltihop är emellertid arbetet. Ska det finnas något annat än fattigdom eller inflationsluft att fördela så måste vi arbeta. I dag är den genomsnittliga startåldern i arbetslivet 28 år. Utträdesåldern är 63. Det duger inte att ha det på det viset. I vart fall inte om sjukvård, skolor, socialförsäkringar och äldreomsorgen ska vända sig till alla med hög kvalité. Under slutet av den förra regeringsperioden 1994-2006 avmattades arbetsintresset inom Socialdemokratin. Världens friskaste folk slog världsrekord i sjukskrivningar, a-kasseåtgärder och förtidspensioneringar. Så kan man inte ha det. Mona Sahlin är tydlig med att kongressens viktigaste uppgift är att mejsla ut en robust och fräsch arbetslinje. Så är det. För att låna ord av Hinke; här är socialdemokratin på framåtgående.
Läs mer om
Norrköping