Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Det gjorde mig riktigt arg

Norrköping2008-04-09 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För ett tag sedan var jag med om något som gjorde mig överraskande arg. Det hela började en trevlig kväll under melodifestival-racet. Jag och några vänner skulle gå ned på stan och sätta oss på en pub. På vägen dit såg vi två bilar och ett hundsläp med hundar i som gnydde sorgset. Vi stannade upp och skakade lite på huvudet men fortsatte i hopp om att hundarna snart skulle bli omhändertagna. Totalt räknade vi att det rörde sig om ungefär åtta hundar. Nåväl, vi hade mycket trevligt den kvällen så vi började inte traska hemåt förrän bortåt två-snåret. Till vår förfäran hörde och såg vi att hundarna ännu inte hade blivit utsläppta. Det sorgsna gnyendet hade bytts ut mot panikslagna yl och hotfulla skall. När vi gick förbi undrade vi vad det var för idioter som inte kunde ta hand om sina hundar. Det skar in i hjärtat och vi kände att vi var tvungna att ringa till polisen. Under tiden gick det förbi andra människor som ilsket frågade om det var våra hundar. När de förstod att vi försökte hjälpa till bestämde de sig för att stanna kvar. Det var många människor som undrade vad som försiggick, och flertalet i husen intill hade ringt till polisen tidigare under kvällen. Hundarna lugnade inte ned sig, inte ens när vi gick därifrån. Därför bestämde vi oss för att inte lämna dem förrän polisen hade kommit. Jag förklarade själv för polisen vad som hände och kämpade med att hålla tårarna tillbaka medan jag uppgav registreringsnumren. Polisen sa att de med hjälp av registreringsnumren skulle försöka få tag på ägaren. Han berättade också att de inte kunde prioritera illa behandlade hundar framför exempelvis misshandel. Det var en vettig förklaring och en bra prioritering gjord av polisen, även om jag för stunden var förtvivlad över att ingen kunde traska hundra meter för att ta hand om hundarna. Nu såg vi att den ena bilen var helt igenimmad av hundarnas stressade andning och tassmärken vittnade om att de var ivriga att få komma ut. Vi bestämde oss för att inte gå hem förrän något hände. Efter ett tag kom en kille småspringande mot oss från samma håll som vi hade kommit hem från stan. Han började skrika och svära något om att vi jävlades med hundarna. Vi lugnade ned honom och berättade att vi var oroliga över att de varit instängda så länge och att de inte mådde bra. Killen sa att han hade varit hemma i husen intill hela tiden och att han hade tänkt släppa ut hundarna snart. Vi visste att han ljög eftersom han inte kom ut från husen som han påstådde att han bodde i. Dessutom försvarade han sig och menade att man inte kunde ha så många hundar av den rasen i hans lilla lägenhet. Till sist gick vi i alla fall hem. Tidigt på morgonen efter var bil och hundsläp borta. Jag erkänner att jag inte vet så mycket om djurskyddslagen. Men i mina ögon var det här någon form av grov misskötsel. Jag hoppas att det här inte är så vanligt förekommande, att jag bara hade otur att bevittna det själv. Och visst är det en tröst att det finns så många empatiska och engagerade människor?
Läs mer om
Norrköping