"Tre små gummor som skulle ut och gå, till marknaden uti Nora". Så sjöng vi när vi gick i skolan och såg framför oss de små gummorna arm i arm på väg till Nora. "Vi ska ha roligt det kan ni ju förstå, äta karamell och åka karusell och fröjdas hela dagen uti Nora". Det var dåtidens gummors uppfattning om marknad, en plats där man fröjdas. Föga anade de vad som väntade deras döttrar och dotterdöttrar när de blev gummor. Nu är Marknaden något helt annat. Visserligen händer det väl även idag att små gummor tvingas åka karusell på Marknaden, men det verkar inte vara någon positiv upplevelse. Det för snarare tankarna till forna tiders sockenauktioner, där lägstbjudande vann, än till något som man kan fröjdas åt.
Denna Marknad är ju vad som styr hela vår värld och allas våra liv. Alla, inte minst massmedia, tittar ängsligt på hur Marknaden reagerar. Arbetsplatser flyttas eller läggs ner, även om de går med vinst, ifall Marknaden vill tjäna ännu mer. Om inte Marknaden har fått så hög avkastning, som den har bestämt sej för att få, ja då blir den jättenervös, för då har den gjort förlust. Då måste en del viktiga personer få Bonus, som plåster på såren kanske. Om vinsten är god ska dom ha Bonus för att dom är så duktiga.
Det är inte ofta vi hör någon allvarlig kritik. Politiker törs inte komma med förslag om reformer utan att först försäkra sig om att Marknaden godtar det. Hela länder kan riskera att gå i konkurs om Marknaden inte är nöjd med deras politik.
Miljön, som vi och många fler har tjatat om i många år, den är helt beroende av Marknaden. Marknaden kräver ständig tillväxt, vilket inte alltid miljön mår så bra av. Det kan man inte göra något åt, det är Marknaden som bestämmer, Skogarna utarmas, haven likaså, beklagligt men omöjligt att påverka. Marknaden verkar inte kunna avkrävas något ansvar utöver att den ska göra pengar till ägarna. Den bara reagerar (och regerar). Det är någon slags naturkraft, som ingen kan hantera.
På Noragummornas tid var det ju Vår Herre som styrde och bestämde - genom sina präster och profeter - och såg till att sätta folk på plats om de blev alltför självsvåldiga. Idag är det Marknaden som råder över människors väl och ve, högt över oss alla. Inte ens den Robert Lind i Kramfors, som Hasse och Tage beskriver, har något att säga till om längre.
Nog är det ganska märkligt att vi människor, som har uppfunnit så många både bra och dåliga saker, inte har någonting att sätta emot när det gäller Marknaden. Kan det verkligen vara så? Eller är det med Marknaden som med Gud? Ja så är det nog. Den är bra att ha att skylla på och då slipper resten ta ansvar.