Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Den knepiga balansgången

Norrköping2008-05-19 03:00
Barbro Mattsson och Britt-Ingrid Stockfeldt
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ska man alltid sträva efter det perfekta? Frågan är väl om vi kan vara säkra på att det är perfekt. Det kanske ser ut så i vårt lilla grodperspektiv men kan vara alldeles åt skogen i ett större sammanhang. Här är ett par exempel: När man någon gång på 30 - 40-talet började använda kemiska medel för att få bukt med skadeinsekter, flugor etc kändes det väldigt skönt i början. Minns ni hur man fick lov att jaga flugor under sommarkvällarna för att alls kunna sova? Så kom DDT och livet ljusnade. Matförgiftningarna minskade när spyflugorna försvann från matborden, korna och hästarna plågades inte av bitande insekter och man fick mycket bättre nattro. Skördarna blev större med biocider och konstgödsel och västvärlden gladde sig åt de stora framgångarna inom jordbruket. Man talade om det gröna undret och kände att västvärlden hade någonting viktigt att lära ut till mindre avancerade länder. Efterhand sprutade och strödde man ut enorma mängder biocider och konstgödsel och fröjdade sig åt resultatet. Men vad var det som hände i det som tycktes ske? Jo, bland annat fick fåglarna smått om mat och både fåglar och andra djur blev förgiftade. Vattnen började visa tecken på att vara sjuka, grodor och fiskar for illa. Förgiftade bytesdjur förmedlade giftet till rovfåglar, som höll på att bli utrotade. Motvilligt fick världen inse att naturen inte går att manipulera hur mycket som helst. Om en art försvinner påverkar det andra, som i sin tur påverkan andra och ingen vet riktigt vad som händer i slutändan. Den klåfingriga människan sitter längst upp i näringskedjan och är alltså inte alls osårbar, till sin förvåning. Det perfekta var inte alls bra för hela naturen, och nu gäller det att hitta balansen. Allt fler inser att de själva har ett ansvar för både sin egen och jordens hälsa och ekologiskt producerade matvaror har börjat få allt större spridning. Det är alltså en förbättring på gång, men gifter försvinner inte så fort, om de alls går att få bort. Människors dåliga vanor är inte heller lätta att förändra, men det måste mer och bättre förnuft till om vi ska ha en framtid. Ett annat exempel: renlighet må vara en dygd, men även den har avigsidor. I decennier har vi skyfflat ut rengöringsmedel i våra vattendrag, till men för både djur och växter. Reningsverken kan ta hand om mycket, men det finns förfärligt mycket kvar i bottenslammet, och hur får vi bort det? Omtänksamma mammor håller sina småttingar kliniskt rena - och allergierna rusar i höjden! Ungarna får helt enkelt inte möjlighet att utveckla sitt immunförsvar i normal mängd bakterier. Ska vi då bli lortaktiga och slafsiga? Nej, men kanske lite mindre hysteriska. Det handlar ju inte om vitt eller svart, det finns mycket däremellan, men oj, så knepigt det är att hitta rätt balans!
Läs mer om
Norrköping