Vad beror denna väldiga Europakris på? Hur blev det så här? Vissa talar om Eurokris, som om krisen vore valutans fel, andra om skuldkris, som om grundproblemet vore för stora skulder.
Själv talar jag fortfarande om finanskris, för det vi upplever är efterdyningarna av den stora bankkraschen i USA 2008, och den därpå följande globala finanskrisen.
Att Europa efter fyra år fortfarande är i kris beror dock mest på EU:s egen usla politik. Det EU som domineras av konservativa regeringar låter sina högervärderingar genomsyra krispolitiken, så att den ensidigt fokuserar på åtstramning.
Titta på balterna, säger de: Deras tuffa åtstramning gav resultat - de är på väg tillbaka mot tillväxt. Jo, men deras läge kan inte jämföras med Spaniens, Italiens och Greklands. Estland och Lettland är små länder, där konkurrenskraften var huvudproblemet och som fick draghjälp av grannländer som har klarat krisen bättre.
I Sydeuropa är läget ett helt annat. Grekland har ett stort skuldproblem, men de behöver framförallt få ordning på en ineffektiv offentlig sektor, korruption och ett icke fungerande skattesystem. Och så behöver de mera tid för att komma tillbaka till tillväxt och balans, få utrymme för investeringar och Europas råd, stöd och solidaritet, inte politiskt motiverade bestraffningar!
I Spanien är huvudproblemet en fastighetsbubbla orsakad av överhettning. Spanien har fortfarande lägre statsskuld än Tyskland, ändå är högerns svar - mera åtstramning!
Man föreslår t o m åtstramning i Tyskland och Sverige, som istället skulle behöva få fart på tillväxten. Dagens katastrofala svenska arbetslöshet, 8,6 procent, beror bara delvis på omvärlden. Med en offensiv politik för investeringar, utbildning och matchning på arbetsmarknaden, med effektiva åtgärder mot vår egen privatskuldkris så att Riksbanken kan sänka räntan skulle arbetslösheten vara betydligt lägre.
Tyvärr hotar den usla hanteringen av krisen förtroendet för det högerstyrda EU. Därför måste vi utveckla en alternativ socialdemokratisk Europapolitik för att få fart på investeringar, jobb och tillväxt igen - samtidigt som vi för framtiden sprider det budskap vi hårdhänt lärde oss på 90-talet: Den som är satt i skuld är icke fri!
Och det görs framsteg: Hela 11 länder har bestämt sig för att skärpa beskattningen av finanssektorn, så att de som skapade krisen får betala. EU har beslutat om betydligt tuffare kontroll av banker och finansbolag. Vi har enats om att låna ut pengar till de mest utsatta länderna för att slippa statsbankrutter, med förödande sociala följder. EU-kommissionen vill satsa betydligt mer på infrastruktur, forskning och innovation.
Debatten om en politik mot krisen, för hållbar tillväxt och jobb, och en gemensam europeisk s-politik inför EU-parlamentsvalet 2014 måste börja på s-partikongressen i april. Det är för att vara med och driva den debatten som jag har accepterat nomineringen som kandidat till att bli ett av Norrköpings kongressombud i vår.