Också kring grundskolan funderas det till och från i liknande banor, men dagens traditionella uppdelning har många försvarare. Men visst är det märkligt att vi idag har en teminsindelning som bygger på det gamla bondesamhällets behov av barnen i arbetet.
Nu för tiden finns ju i stort sett alla barn i en pedagogisk miljö från i varje falltre års ålder, flertalet ännu tidigare. Lite försiktigt har det sedan några år införts en "förberedelseklass" eller 0-klass från sex års ålder. I praktiken betyder det att grundskolan numera är tioårig.
Varje sommar drabbas alla föräldrar av att barnen har tio veckors sommarlov medan föräldrarna har fem veckor. Ekvationen löses genom fritidshemmen i många fall, i andra via mor- och farföräldrar som får chansen att ta hand om barnen under några veckor.
Man kan verkligen fråga sig hur länge den ålderdomliga indelningen av skolan ska få fortsätta.
Ett problem som diskuteras flitigt idag är hur välfärden ska betalas i framtiden. De flesta verkar komma fram till lösningen ligger i att fler arbetar, eller rättare uttryckt att det arbetas fler timmar under fler år.
Skulle det då vara orimligt att tänka sig att grundskolan åter blev nioårig, men att skolan i stället börjar vid sex års ålder? På så sätt skulle ju alla komma ut i arbetslivet ett år tidigare än i nu.
Lägger man sedan till en total genomgång av hela utbildningssystemets indelning i terminer, arbetssätt, ledigheter, studiedagar och allt vad det heter, så kanske vi skulle kunna nå några av de mål som förekommer i debatten.
Det här är naturligtvis en tanke som kräver en minst sagt bred uppslutning bara för att utredas.
Men efter alla strider som varit om utbildningen de senaste åren så kanske en bred, parlamentarisk utredning skulle våga sig på att analyserar och utvärderar de stora skolreformerna och komma med förslag på hur utbildningen bör formas för framtiden?