Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dags för partiet att bestämma sig

Snart är det dags för socialdemokratisk partikongress. 28 oktober samlas 350 ombud och mängder med annat folk - däribland jag själv - för att hänga i Älvsjös mässhallar i fem dagar.

Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX

Norrköping2009-10-08 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Partikongresser är som de är. Partiledningen vill ha uppslutning kring den kommande valrörelsens viktigaste frågor. Enskilda ombud och grupper av ombud vill försöka få igenom diverse specialkrav om än det ena, än det andra. Den kommande kongressen är speciell. Dels är det mycket ovanligt att Socialdemokraterna kongressar som oppositionsparti. Det riktigt unika med kongressen är emellertid att S numera är en del av en koalition med två andra partier. Beslut som allvarligt försvårar för koalitionssamarbetets framgång bör undvikas. Därmed faller ett extra tungt ansvar på Socialdemokraterna. De övriga två partierna är rookies i regeringssammanhang. Vänsterpartiet har ett starkt rättvisepatos och Miljöpartiet har ett trovärdigt miljöengagemang. På dessa områden förstärker V och MP oppositionskoalitionen. Men det finns förstås förklaringar till att vänster- och miljöpartierna är förhållandevis små. Den stora majoriteten av väljarna betraktar V och MP som nischpartier med stundtals orealistiska krav och ambitioner. Om V och MP ursäktar så är det därför Socialdemokraternas huvuduppgift att stå för sans och balans i samarbetet. Det finns kort sagt ingen anledning för S att fara i väg för långt ut på de gröna och röda flankerna. Där finns redan grindvakter i form av V och MP. Jag har läst förslagen till politiska riktlinjer för S-kongressen. Hade jag hållit i pennan hade en och annan formulering tett sig annorlunda. Jag har t ex svårt att få ihop den våldsamma agitationen mot skattesänkningar med det faktum att partiets riksdagsgrupp faktiskt i efterhand ställt sig bakom tre av de fyra inkomstskattesänkningar som alliansregeringen genomfört. När det gäller fristående skolor finns det liknande inkonsekvenser. Det är snart på sin plats, kan jag tycka, att partiet bestämmer sig. I de politiska riktlinjerna skrivs fast att fristående aktörer finns, ska finnas och kommer att finnas i samhället. De utgör inga hinder/hot mot medborgarnas krav på kvalité och på likvärdighet över landet. Om de inte är hot; varför ska deras etableringar då förhindras och försvåras? Hade jag hållit i pennan skulle jag ha skrivit ungefär så här: "Psykologiskt och filosofiskt har barn- och ungdomsutbildningens relationskedjor förändrats. Tidigare gällde i fallande ordning stat/kommun-skola-elev/föräldrar. Idag råder snarare elev/föräldrar-skola-stat/kommun. "Skola för alla" står sig fortfarande mycket väl som paroll för det svenska skolväsendet. Förskolans maxtaxa gäller lika för alla. Grundskolor och gymnasieskolor är avgiftsfria. Statliga läroplaner, betygssystem och statlig kontroll/inspektion är inte möjligt att välja bort. Skillnaden mot förr är att alltfler elever själva väljer vilken av alla skolor som är "Skolan för mig". Vi bejakar den utvecklingen." Men det är randanmärkningar. Utan motsägelser och andra konstigheter vore inte politik politik. I allt väsentligt tycker jag att programskrivarna har gjort ett bra jobb. Det är ett vettigt, balanserat och sansat socialdemokratiskt program.
Läs mer om