Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har beslutat att lägga en gemensam budgetmotion. Det är inget märkligt med det. Partierna har samverkat i ett par år. Före valet presenterade de en gemensam ekonomisk politik. Eftersom koalitionen inte har upplösts ter det sig väl rätt naturligt att de fullföljer med en budgetmotion.
Detta ska dock inte tas som intäkt för att de tre partierna fortsätter gå i armkrok under fyra år. Motionen - som kommer att avslås av riksdagen - ska ses som en anständig början på slutet för det slags samarbete som har varit.
Såväl språkröret Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V) har redan varit ute och signalerat stor tvekan inför fortsättningen. Vänstern gjorde precis som Socialdemokraterna ett dåligt val. Miljöpartiet gjorde ett bra val; faktiskt sitt bästa valresultat någonsin. Likafullt är många Miljöpartister lite besvikna. Några månader före valet låg MP betydligt högre i opinionen än de dryga sju procent som det blev till slut. De gröna gjorde kort sagt en dålig valrörelse. Sammantaget gjorde de tre rödgröna partierna ett sämre val i koalition än vad de presterade som enskilda partier i valet 2006.
Vad som är orsak och verkan är svårt att ha några stensäkra uppfattningar om. United Minds valdagsundersökning som är gediget utförd pekar på några problematiska omständigheter framförallt för Socialdemokraterna. Väljarna var tveksamma till det rödgröna samarbetet i allmänhet. S tappade också i trovärdighet på tunga områden som ekonomisk tillväxt, energi (kärnkraft), förmåga att sköta landet och jobben. Den utrikespolitiska trovärdigheten för S kräver nog också att partiet tar sig ur den oppositionsallians som riskerar att formas i Afghanistanfrågan.
Det finns således starka skäl för alla inblandade att låta samarbetet gå på sparlåga de närmsta åren.