Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Bistånd viktigt i frihetskampen

Svar till Viktoria Strömberg, (Folkbladet den 9/11):  Min huvudpoäng i min krönika i Folkbladet den 7 november gällande biståndet var att det är en grundläggande och livsviktig komponent i kampen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Jag sa att jag tycker att biståndet borde öka till två procent av BNI, och att det är för lågt idag. Det tyckte jag även under den socialdemokratiska regeringen.

Norrköping2007-11-20 00:05
Teresa Carvalho
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag undrade vidare varför Sverige inte kan ge mer bistånd, när det nu går så bra för Sverige? Att påstå att biståndet till många länder i behov har varit för att döva samvetet var en låg kommentar av Viktoria Strömberg. För mig är det inte vad bistånd handlar om! Jag anknöt i min krönika till min resa i södra Afrika. Under denna så fick jag se hur biståndet mycket riktigt koncentreras till ett fåtal länder, på bekostnad av hjälpen till andra som är i stort behov av stöd. Detta är den typen av nedskärning som regeringen står för som jag syftade på. Jag är väl medveten om regeringens satsning på Afrika, och den är i sig bra. Men det bekymrar mig när man tar bort hjälp till vissa för att endast koncentrera sig på regeringens egna 33 speciellt utvalda länder. Viss rationalisering kan vara bra, men när man tar bort biståndet till exempelvis Kina som verkligen behöver stöd för demokratiutveckling och miljöarbete så är det en negativ nedskärning. Måhända är ordet nedskärning som jag använde mig av i min krönika inte det mest lyckade eftersom det för tankarna till den totala summan av biståndet. Jag ber om ursäkt för att jag var otydlig med vad jag menade. Men för att det inte ska råda några tvivel: med regeringens nedskärningar i biståndet i det här fallet så syftade jag framförallt på alla de länder man lämnar i sticket. Förvisso är 1-procentmålet uppfyllt i regeringens senaste budget. Men siffran är delvis missvisande. Dels har SIDA fått något mindre anslag. Men framförallt urholkar regeringens politik biståndet då man gör allt större avräkningar för flyktingkostnader och skuldavskrivningar. Detta är också en typ av nedskärning. Man avsätter alltså en procent av BNI för bistånd (vilket biståndsministern för övrigt har kallat för en förbannelse), men av denna summa använder man exempelvis 500 miljoner kronor för att skriva av gamla skulder. Jag är av den bestämda uppfattningen att de fattiga ländernas skulder måste skrivas av helt, men inte på bekostnad av ett urholkat bistånd.
Till sist tycker jag också att den nya demokratisatsningen på Östeuropa är bra, men om vi nu ska rationalisera undrar jag om det rimligt att satsa mer bistånd på Europa än på Asien där hälften av världens fattiga bor? Allt detta stärker det jag ville få fram i min krönika, att Sverige borde öka biståndet till åtminstone två procent av BNI!
Läs mer om
Norrköping