Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Betyg i salsatakt

Skolverket har tagit fram en modell (SALSA) där alla skolors resultat kan vägas av mot de förhållanden som enligt myndigheten kan ha påverkan på elevernas betyg. En skola med många flickor som har svensk bakgrund och föräldrar med god utbildningsbakgrund har stora chanser att nå goda utbildningsresultat. Omvänt gäller att många elever av hankön, med utländsk bakgrund och med lågutbildade föräldrar, ökar riskerna för sämre avgångsbetyg i grundskolan.

Foto:

Norrköping2008-01-29 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När Skolverket kör skolornas resultat i sin SALSA-modell så träder ett delvis annorlunda mönster fram än när statistiken över varje skolas andel godkända elever presenteras rakt av. I går kom färska siffror från Skolverket. Borgsmoskolan i Norrköping är, med detta sätt att räkna, plötsligt ingen katastrofskola. Skolans resultat förbättras mer än 10 gånger när Skolverket väger in antalet pojkar och elevernas bakgrunder. Hagebyskolan i Norrköping hamnar i Skolverkets SALSA-statistik på plus; deras resultat är några procent bättre än vad som förväntats. Larssons och Mosstorps skolor presterar avsevärt sämre än vad deras elevers kön och bakgrunder indikerar. Hagaskolan och Vindruvans kristna grundskola ligger enligt Skolverkets beräkningar i Norrköpings skoltopp. Elevsammansättningen på Bergaskolan i Söderköping innebär däremot att skolan, enligt Skolverket, har uppnått ett resultat som är nio procent sämre än vad de "borde" har gjort. Nyhemsskolan i Finspång har heller inte så mycket att glädja sig åt i detta sammanhang; de ligger ungefär 20 procent under de resultat som borde ha uppnåtts. n Fördelen med SALSA-statistiken är att elevernas olika förutsättningar kommer fram i förgrunden. Varje elev är individuell och det är stor skillnad på att driva skolor i olika stadsdelar. En jämförelse rakt av mellan skolor kan därför bli missvisande. Många elever har sådana goda studieförutsättningar att de skulle nå med beröm godkänt oavsett i vilken skola de tillbringade sin studietid. Andra elever har skrala ingångsvärden när de börjar skolan; deras resultat är väldigt påverkbara. Hamnar de på en bra skola kan de nå långt. Hamnar de på en sunkig skola så blir det många IG. SALSA ger oss en chans att jämföra skolornas insatser och kompetens på ett rimligt sätt. Nackdelen med SALSA:s förutsättningar är att de är väldigt grovt tillyxade och generaliserande. Bara för att vi vet att gruppen "alla pojkar i årskurs nio" har sämre betyg än gruppen "alla flickor i årskurs nio", så vet vi nödvändigtvis inte särskilt mycket om pojkarna och flickorna på Hagebyskolan eller på Nyhemsskolan. "Utländsk bakgrund" är även det ett mycket trubbigt begrepp. Det finns absolut inget som säger att en utländsk bakgrund är hämmande för studieresultaten. Det är väl snarare när man kom till Sverige och varifrån man kom, som kan ha betydelse i sammanhanget. Den enskilda elev som lämnat grundskolan med flera IG i ryggsäcken har dessutom inte särskilt stor glädje av SALSA. Oavsett kön och bakgrund så har eleven de betyg han har. Statistiska beräkningar som pekar på att han kanske skulle ha haft ännu sämre betyg än vad han faktiskt fick är en klen tröst för ett tigerhjärta.
Läs mer om
Norrköping