Ibrahim Baylan är utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I lördags stod han på en båt i Göteborgs södra skärgård för att ta sig ut till Knarrholmen.
Jag stod på samma båt.
Knarrholmen skänktes till "Götaverkens arbetare" av skeppsredaren Axel Ax:son Johnson. I gåvobrevet daterat den 3 augusti 1940 motiverade Johnson sin gåva. Syftet var att: "åt Götaverkens arbetare och deras familjemedlemmar bereda möjlighet till friluftsliv och rekreation."
Numera driftas Knarrholmen av IF Metalls och Handels avdelningar i Göteborg. I helgen befann sig ett hundratal socialdemokrater på ön för att diskutera politik av olika slag och i varierade former. I Axel Ax:son Johnsons anda fanns det också utrymme för en hel del friluftsliv och rekreation.
Ibrahim Baylan steg i land för att argumentera för socialdemokraternas skolpolitik. I den mysiga dansrotundan på Knarrholmen strök han partimedlemmarna med- och mothårs på ett respektingivande sätt. Biträdd av duggregnets lätta smatter på taket och varma västkustvindar drog Baylan upp linjerna för S position i en av de frågor som sannolikt kommer att dominera nästa års valrörelse.
Den nyklassiska stridsfrågan för Socialdemokraterna är friskolor. Friskolor, skolval och aktiebolag ligger liksom och kluckar i vassen så fort socialdemokrater samlas för att diskutera skolpolitik. Så även på Knarrholmen. Ibrahim Baylan argumenterade efter två linjer. Dels förklarade han partiets kongressbeslut från i våras.
Kvalitet ska komma först. Friskolor som vill starta ska göra det i samråd med kommuner/regioner. Den ekonomiska redovisningen ska bli mer öppen. För dessa medhårsargument fick Baylan välförtjänta applåder. Baylans andra linje mottogs inte fullt lika entusiastiskt.
"Vi gör ett stort misstag om vi tror att friskolor är förklaringen till skolans helt avgörande problem med ökad olikvärdighet och sjunkande skolresultat" , sa Baylan. Likvärdigheten minskar i hela landet. Även i kommuner där det aldrig funnits friskolor minskar likvärdigheten mellan skolorna, sa Baylan. Stämningen i Rotundan präglades av ett slags motvilligt, medgivande allvar under denna del av Baylans föredrag.
Samma dag som lägret på Knarrholmen invigdes fattade ordföranden i IF Metall Anders Ferbe pennan i Dagens Industri: "Det debacle som ett mindre antal privata vård- och skolföretag bestått samhället med har skapat grogrund för en inte alltid välreflekterad motvilja mot att offentligt finansierad verksamhet bedrivs av privata företag. (--) För IF Metall finns ingen given motsättning mellan (--) hög kvalitet på utbildning och det faktum att verksamheten drivs i aktiebolag. Vår industriella erfarenhet säger oss att överskott behövs för att möjliggöra investeringar och kunna utveckla verksamheten".
Anders Ferbes artikel harmoniserade väl med Ibrahim Baylans framträdande på Knarrholmen. Änglasång blandades med kärva budskap i en S-typisk framgångsmix. Sådant gillar jag.