Att höja bensinskatten och hänvisa till miljöskäl är ett känt trick för att få budgeten att gå ihop. Det har använts av regeringar av olika färg i decennier. I höstens budgetmotion föreslår Miljöpartiet ett påslag på 70 öre litern. Trots att fyra av fem svenskar tycker att bensinskatten redan är alldeles för hög.
Skatten på drivmedel står idag för mer än 60 procent av priset. Ungefär åtta och femtio betalar man i skatt för varje tankad liter bensin. Den genomsnittlige bilisten i Östergötland betalar 8 600 kronor om året i bensinskatt. För en tvåbarnsfamilj som kör 3 000 mil om året går hela barnbidraget direkt tillbaka till staten i skatt. Det är lätt att förstå varför Sveriges bilister känner sig tyngda av detta.
Givetvis innebär skattebelastningen att en del resor inte blir av eller sker med kollektiva färdmedel och att många vid byte av bil väljer en som är anpassad till annat än fossila bränslen. Men på de flesta håll i Sverige finns det inte något alternativ till att köra bil och tanka den med bensin eller diesel. Den enda märkbara effekten där av en bensinskattehöjning är mer pengar till staten och mindre till vanligt folk. Som tvingas bita ihop och dra in på annat när det blir dyrare att köra.
Det är lätt att konstatera att Sveriges bilister idag är rejält överbeskattade. Totalt betalar de över 85 miljarder i olika fordonsrelaterade skatter och avgifter. Enbart en fjärdedel återinvesteras i form av bättre vägar. Det mesta som tas in i skatt från bilisterna stoppas alltså undan på annat håll i statens budget.
Det finns också en annan aspekt. Att pendla med bil någon timme från hemmet ökar möjligheten att hitta ett jobb betydligt. Men det innebär också reskostnader på flera tusenlappar i månaden som oftast inte är avdragsgilla. Det kan i många fall vara tillräckligt för att man inte ska ta ett nytt jobb utan istället försöka hanka sig fram på a-kassa eller socialbidrag.
Få invänder mot ambitionen att minska vår miljöpåverkan. Men det är viktigt att undvika ineffektiv symbolpolitik. Är det rimligt att vägtrafiken, som står för mindre än tio procent av de globala koldioxidutsläppen, ska beskattas betydligt hårdare än andra utsläppskällor? Enligt Bengt Kriström, professor i resursekonomi, motsvarar miljökostnaden i glesbygd högst en tjugofemöring per liter bensin. Alltså en bråkdel av dagens skattenivå.
Statens egna utredningar visar svart på vitt att miljövinsterna är marginella. Men också att låginkomsthushållen får betala en relativt större del av kostnaden och att glesbygden drabbas hårdare än storstäderna. Till det kommer också den negativa effekten på människors möjligheter att söka nya jobb på pendlingsavstånd. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför så många politiker styvnackat står upp för den höga bensinskatten och att en del till och med vill höja den.