Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Avskaffa sommarlovet

Norrköping2008-05-07 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I Sverige har vi ett ganska fantastiskt och generöst högskolesystem som gör det möjligt för många oberoende av bakgrund att studera genom att staten ger bidrag och lån till studenter. Men med ett studiemedel som understiger 7500 kronor i månaden lever studenter ett tämligen knapert liv. Många känner sig tvingade att jobba extra vid sidan av studierna för att klara sitt leverne, vilket får oönskade konsekvenser. Dels tenderar heltidsstudierna att inte vara på heltid, dels försvinner jobb för andra på arbetsmarknaden. Att jobba extra är för studenter angeläget av ytterligare en anledning. Det kan nämligen vara en väg för att få arbete under sommaren och därmed säkra en inkomst också under sommarmånaderna. För många studenter är just sommaren ett stort orosmoln. Ångesten över att inte veta hur man ska klara sitt uppehälle under dessa månader börjar redan runt jul och växer tills man får ett besked. Vill det sig riktigt illa kan man bli arbetslös och riskerar att inte kunna betala sina räkningar. Långt ifrån alla kan leva på sina föräldrar, och möjligheten till att få försörjningsstöd är begränsad. Att få ett sommarjobb är inte helt enkelt för en student. Eftersom man inte är färdigutbildad är man relativt okvalificerad, och har man inte kontakter från exempelvis ett extrajobb finns de flesta jobb att söka i servicesektorn och inom vården. Men självklart vill de flesta arbetsgivare hellre anställa någon som är beredd att fortsätta arbeta än någon som vill ha ett jobb endast i någon månad. Det sista alternativet som då återstår är att ta lån för att läsa en sommarkurs, men dessa går sällan att räkna in i sin utbildning. En lösning på flera av dessa problem som jag tycker är tilltalande vore att införa ett treterminssystem. Idag ser läsåret ut som på grundskolan och gymnasiet och består av en höst- och en vårtermin. Att istället införa tre kortare terminer på ett år med ett sommaruppehåll på några veckor skulle leda till mindre ekonomisk stress för studenter. Med sådana komprimerade läsår förkortas även den totala studietiden, och studenterna kan fortare ge sig ut på arbetsmarknaden och ta ett jobb. Det innebär alltså fördelar både individuellt för studenten men också samhällsekonomiskt i ett läge där allt färre ska försörja allt fler. Sverige står inför många utmaningar som kräver effektivitet och flexibilitet i samhället likväl som i utbildningssystemet. Möter vi inte dessa krav riskerar tillväxten att bromsa på sikt. Genom att reformera dagens terminssystem slipper många studenter känna sig ekonomiskt stressade till att ta ett extrajobb och istället låta heltidsstudier vara heltidsstudier. Dessutom kommer de fortare ut som kvalificerade på arbetsmarknaden och ökar sin samlade livsinkomst. Ett treterminssystem är alltså bra både för tryggheten och tillväxten.
Läs mer om