Lite drygt 7 miljoner av alla svenskar är mellan 15 och 74 år gamla. Av dessa ingår mer än 5 miljoner i arbetskraften. Vilket betyder att de antingen har eller vill ha ett arbete. Ungefär 425 000 personer i arbetskraften är arbetslösa. Siffran ska tas med en nypa salt eftersom den innehåller ganska många studerande från grundskolans årskurs 8 och uppåt som sökt eller söker tillfälliga arbeten vid sidan av studierna. Den hårda kärnan av arbetslösa utgörs av dem som är långtidsarbetslösa. 115 000 har varit arbetslösa mer än 27 veckor. Enligt SCB har ungefär 60 000 varit arbetslösa i mer än 1 år.
Jämfört med 2011 ökar antalet sysselsatta personer i Sverige. Den största ökningen - + 40 000 - har inträffat bland människor som är födda i ett annat land. Förhoppningsvis är detta en trend som håller i sig och som även på sikt kommer att påverka arbetslösheten för utrikes födda svenskar. Arbetslösheten är fortfarande nästan dubbelt så hög bland invandrade som infödda svenskar. Fler äldre håller också i gång med förvärvsarbete. 21 000 fler svenskar i åldrarna 65-74 arbetar nu än vad som var fallet för ett år sedan. Det är välkomna och viktiga ökningar; visst är det så. Samtidigt ska vi komma ihåg att befolkningen i arbetsför ålder har växt något mer än vad sysselsättningen har gjort.
Att fler människor i arbetskraften leder till fler människor i förvärvsarbete är hur som helst ett friskhetstecken för den svenska arbetsmarknaden. Det finns inget visst fixerat antal arbeten för människor att dela på. Arbetsmarknaden är dynamisk. Arbetstillfällen uppkommer av flera olika skäl. Ett skäl bland andra är att det finns människor som kan och vill arbeta.
Sorgebarnet är långtidsarbetslösheten. Sett till SCB: s statistik så sjunker inte arbetslösheten när sysselsättningen ökar. Tendensen är snarare den motsatta; långtidsarbetslösheten biter sig fast och riskerar att öka samtidigt som sysselsättningen ökar. Jag utgår från att de allra flesta av de långarbetslösa verkligen vill arbeta. Det stora problemet förefaller vara att de inte kan arbeta. I vart fall inte med de arbeten som efterfrågas.
Det finns inga enkla lösningar på detta individuellt och samhälleligt allvarliga problem. Det som är bra för de flesta - ekonomisk tillväxt, fler högskoleutbildade, fler och växande företag, globalisering, nya jobb i nya branscher, m. m. - hjälper inte alla. Som arbetsmarknaden fungerar är det fullt möjligt att långtidsarbetslösheten kan fortsätta växa parallellt med att antalet sysselsatta fortsätter att öka.
Därför krävs särskilda insatser för långtidsarbetslösa människor. Mycket görs i smått och stort på Arbetsförmedlingar, inom vuxenutbildningen, på företag och ute i det civila samhällets vimmel av projekt. Men det räcker inte. Det behövs en mer samlad och genomarbetad strategi för att förebygga och åtgärda långtidsarbetslöshet på den moderna arbetsmarknaden.