I går eftermiddag och kväll samlades fullmäktigepolitikerna i de åtråvärda och attraktiva kommunerna för att diskutera ekonomi, framtid och sina övriga respektive verkligheter.
Jag tittade in på båda mötena.
Söderköping och Finspång är två medelstora kommuner. Finspång har ungefär 6000 fler innevånare än vad Söderköping har. Finspång förfogar över 300 miljoner kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag än vad Söderköping gör. Politiskt är Finspång en traditionell socialdemokratisk högborg. I Söderköping är det väl knappt någon nu levande som minns när det var socialdemokratiskt styre.
Dessa skillnader till trots har centerpartisten Magnus Berge i Söderköping och socialdemokraten Anders Härnbro i Finspång mycket liknande utmaningar att möta i sina roller som kommunstyrelsens ordförande.
Det som kommunerna måste göra enligt lag inom skola och äldreomsorg tar en väldigt stor del av det ekonomiska utrymmet i anspråk. Möjligheterna att frigöra resurser som kan förbättra åtråvärdheten och attraktiviteten är inte särskilt stora.
Både Söderköping och Finspång försöker dock efter bästa förmåga att göra vad de kan. Det investeras i nya bostäder, förskolor, fiber och stadskärneutveckling. Vilket syns i räkenskaperna.
Kruxet är att kostnaderna kommer först. Intäkterna i form av eventuell inflyttning och ökad ekonomisk aktivitet kommer långt senare. Det är inte så att Finspång och Söderköping vacklar på konkursens brant. Inte alls. Men belåningen är tämligen hög. Och soliditeten - ett mått som mäter hur stor del av kommunens tillgångar som är självfinansierade - är låg. Vilket kort sagt gör Finspång och Söderköping extra känsliga mot omvärldsförändringar.
En sådan omvärldsförändring som påverkar båda kommunerna är givetvis arbetslösheten. Flera varsel har lagts i kommunernas företag. En lång konjunkturnedgång kommer att innebära kännbara påfrestningar för redan ansträngda kommunkassor.
En annan omvärldsförändring är gymnasieskolan. Inte minst lockar Norrköpings gymnasieskolor många elever från Söderköping och Finspång.
På mötet i Söderköping diskuterades hur nedgången av elever i de egna gymnasieprogrammen ska mötas. Genom ett konstruktivt samarbete mellan Stefan Pettersson (M) och oppositionsledaren Mattias Ravander (S) genomförs inte de omfattande besparingar som planerats. Kommunen lägger till några miljoner kronor för att skaffa sig rådrum att fatta vettiga beslut om gymnasieskolans framtid.
I Finspång blev det en het debatt om gymnasieskolan. Kommunens egen gymnasieskola går knackigt och orsakar underskott. Den kommunalt delägda friskolan CNG går bra och behöver nya lokaler. Den borgerliga oppositionen motsatte sig i elfte timmen ett nybygge. Nu blev det ett positivt beslut trots allt. Anders Härnbros majoritet höll - efter lite gnissel - ihop.
Att ha åtråvärda gymnasieskolor i sin närhet är otroligt viktigt för varje kommunalråd som vill vara attraktiv.