På fredag fattar staten de slutgiltiga besluten om att bygga 15 mil dubbelspårig räls mellan Linköping och Stockholm. Byggstarten för Ostlänken är planerad till 2017. Tio år senare är det tänkt att det hela ska vara klart.
I går eftermiddag stod transportarkitekten Ola Kromnow från Vectura på scenen i Folksamsalen på Arbetets museum och visade beräkningar på hur många arbetsår som kommer att krävas för att bygga Ostlänken.
Jag var där.
I museets charmiga hiss upp till seminariet om Ostlänken fick jag sällskap med stadsbyggnadsnämndens ordförande i Norrköping, Bengt Cete (MP). Han funderade lite skämtsamt på att köpa sig en grävmaskin som pensionsförsäkring. Tanken är inte så dum. Det kan vara en god affär att ha en grävmaskin att hyra ut under det kommande dryga decenniet. Stämmer Ola Kromnows beräkningar något så när så ger Ostlänken upphov till ungefär 13 000 arbetsår. En stor del av jobben är just anläggningsmaskinförare. Varav många behöver en grävmaskin.
Ett projekt av Ostlänkens karaktär fordrar många och breda kompetenser. Civilingenjörer, projekterare, anläggningsarbetare, betongarbetare och maskinförare kommer att vara hett eftertraktade och ivrigt uppvaktade.
Regionförbundet Östsam har tagit initiativ till beräkningarna av Ostlänkens betydelse för arbetsmarknaden i Östergötland. Östsams förhoppning är att ungdomar, arbetslösa och utbildningsanordnare ska få upp ögonen för vad som komma skall. Enligt de uppgifter som redovisades i Folksamsalen i går så saknas det många yrkesskickliga händer, specialutbildade skallar och tillgängliga maskiner i regionen.
En duktig betongarbetare i Norrköpingstrakten som vill jobba i hemtrakten behöver inte oroa sig särskilt mycket för arbetslöshet fram till 2027 i vart fall. På motsvarande sätt ger Östsams rapport tydliga vinkar till arbetslösa som funderar på omskolning och till gymnasieelever som funderar på programval. Gymnasieprogramsplanerare och arbetsmarknadsutbildare borde också få upp ögonen för att bygg- och anläggningsbranschen kommer att vara mycket arbetskrävande under överskådlig tid.
Rälsen mellan Linköping och Stockholm är emellertid bara en del av den "jobb- och utvecklingsbomb" som med lite tur detonerar här i trakten i den nära framtiden.
Anläggningsprojekt av Ostlänkens storlek drar nämligen med sig stora satsningar på andra områden. Fem nya resecentrum ska byggas i anslutning till rälsen. Nya stadsdelar kommer att växa upp. Service- och tjänstesektorer av många olika slag får mer luft under vingarna. Universitet kan stärkas. Befintliga företag i regionen kan vässa sin konkurrenskraft och attraktivitet om de drar nytta av att befinna sig i en het och tekniskt avancerad byggzon under minst ett decennium.
Östsam har förmodligen satsat en hel del pengar på den rap
port som presenterades i går. Mycket väl använda pengar i mina ögon. Undertonen i Östsams beräkningar är att Ostlänken - och allt runtomkring - är en stor möjlighet för Östergötlands tillväxt och välstånd.
Men Ostlänken är ingen sparv som färdigstekt flyger in i munnen. Är inte företag och kommuner på tå så kan rälsen bli lagd medan framtidståget kör förbi. Det finns många ute i världen som gärna tar för sig av de kontrakt, chanser och jobb som Ostlänken skapar i Östergötland.