Socialdemokraterna gör ett litet ryck i opinionen. I den senaste Sifomätningen ökar S till 35 procent. Framtiden får utvisa om det är en tillfällighet - ett lustigt hopp i kurvan - eller ett uttryck för att allt fler väljare börjar uppfatta Socialdemokraterna som ett intressant och möjligt alternativ till Alliansen.
Maria Ludvigsson på Svenska Dagbladets ledarsida lutade åt den senare förklaringen i går: "En något torrare analys är att S närmar sig rollen som Alternativet. Det är inte så mycket nya djärva grepp som en småmatt borgerlighet som påverkar väljarna."
Ligger nog mycket i det. Under Stefan Löfvens ledarskap mal Socialdemokraterna på i politikens breda, tunga och småtråkiga mittfåra. Spektakulära utspel i mediernas braskande dagsländefrågor lyser med sin frånvaro. Löfven avstår från agitatoriska rallarsvingar om antydda "raslagar" och han håller sig borta från snart 40 år gammalt skvaller om Carl Bildt. Det är jobb, utbildning, ekonomi, företagsamhet och sammanhållning som gäller.
I längden är detta en vinnande stil.
Alliansregeringens moderater har anslagit tonen. Från partiets Sverigemöte i Karlstad i helgen underströks ännu en gång att det enda vallöfte som är hugget i sten är att Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lovar att leverera "ordning och reda i ekonomin" om de i valet 2014 får förtroendet att leda landet under ytterligare en mandatperiod.
Moderaterna tappar visserligen i söndagens Sifomätning. Men det är inte något radikalt annorlunda som det växande antalet lättrörliga väljare efterfrågar. Sifo:s Toivo Sjörén säger till Göteborgsposten att det framförallt är "tjänstemannaväljare under 50 år" som lämnar Moderaterna till förmån för Socialdemokraterna.
Vad dessa medborgare ser hos S som de inte ser hos M är förstås omöjligt att veta. Det kan som sagt vara så enkelt att Socialdemokraterna alltmer tonar fram som Alternativet.
Ett Alternativ som erbjuder ungefär samma ekonomiska stabilitet, regeringsförmåga och internationell representationskompetens som Alliansen. Men som utöver detta visar betydligt större iver i arbetslöshets-, utbildnings- och välfärdsfrågor.
Socialdemokratins chans ligger sannolikt i att konsekvent förstärka såväl likheter som viktiga skillnader visavi Alliansen.
Utöver S framgång visar den senaste Sifon inga säkerställda förändringar. Några tydliga, eller ens rimligt antydda regeringsalternativ träder inte fram ur Sifo:s siffersamling.
Men allt har sin tid. Det är ingen idé att grubbla sig sömnlös över sådant som man inte nu kan påverka.
Bättre då att lägga krutet på händelser som man mer styr över själv.
Efter påsk samlas Socialdemokraterna till kongress i Göteborg. På kongressen har partiets ledande frontfigurer chansen att lämna avtryck som skapar auktoritet inför valrörelsen. En nyckelman är Ibrahim Baylan. Ska han på allvar utmana Jan Björklund i skolpolitiken så är det nu det ska ske. Magdalena Andersson ska komma väl ut ur jämförelsen med Anders Borg.
Sist men inte minst ska Stefan Löfven visa att han har sitt parti i sin hand och att han är en regeringsbildare att räkna med.
Jag tror det blir en bra kongress för Alternativet.