I Norrköping finns många slags grundskolor. Alltför ofta delas skolorna upp i grupper utifrån vilka som äger skolorna. Här finns kommunalt ägda skolor, skolor som ingår i friskolekoncerner, skolor med religiösa huvudmän och lokalt ägda friskolor med olika profiler.
Lars Stjernkvist (s), Anita Jonsson (mp) och Rodi Ailert(v) tar nu ett intressant initiativ som bygger på det som förenar alla dessa skolor: Dels är de till för Norrköpings grundskoleelever, dels är de skattefinansierade.
Efter omfattande diskussioner och sonderingar med skolor ur alla ägargrupper föreslår den politiska majoriteten nu att skolornas villkor och förutsättningar ska bli gemensamma.
Alla skolor inbjuds att ta del av de gemensamma nyttigheter - fortbildning, elevhälsovård och andra kringresurser - som kommunen kan ställa upp med.
Alla skolor ska ingå i samma resursfördelningssystem. Det betyder för Norrköpings del att skolor med socialt sett tyngre elevgrupper får lite mer pengar medan andra skolor får lite mindre pengar.
Stjernkvist, Jonsson och Ailert vill också att alla grundskolor i Norrköping ska medverka i de uppföljningar och kontroller av elevernas kunskaper och utveckling som sker vid vissa bestämda tillfällen.
Jag hoppas verkligen att alla skolor svarar positivt på politikernas initiativ. Som jag ser på det så ska alla skolor vara så fria skolor som möjligt. Men friheten är inget självändamål.
Att driva en skola är ingen mänsklig rättighet vare sig för kommuner eller företag.
Det finns ett klart medborgarintresse av att skolornas resultat och prestationer blir allmänt kända. Skolbarnens rätt till goda kunskaper och spännande livschanser är det allt annat överflyglande intresset.