. Vi är lite förvånade över hur lite vi hör om fritidens inverkan - både bra och dåligt - på växande människor.
I bästa fall innebär det förstås att allt redan är så bra som tänkas kan, att barn och ungdomar har utmärkta lokaler och utomhusverksamhet att gå till efter skolan där det finns tillräckligt med väl utbildad personal. Det ska finnas möjlighet att välja roliga och stimulerande sysslor efter egen önskan - sport, teater, sång, musik, konst o s v. Det ska finnas bibliotek, datorer och annat kul men framför allt tillräckligt många trevliga och pålitliga vuxna. Det kan ibland vara det som gör skillnad mellan bra och dålig utveckling. Vi vet att det finns mycket av det här men vi har också hört att besparingar slår hårt.
Emellanåt hör vi griniga kommentarer från den gamla stammen. En del menar att vi fick klara oss bäst vi kunde i vår ungdom. Det fanns det inte så värst mycket att roa sej med utom det man själv hittade på menar de. Och visst var det så, men hela samhället var annorlunda. Då fanns faktiskt många ställen där man kunde leka någorlunda tryggt.
Efter kriget växte antalet bilar med stigande fart och fick alltmer betydelse för alla. Folk flyttade in till städerna, nya områden byggdes snabbt och planerades för framkomlighet, mer faktiskt än för rekreation och lekmöjligheter. Numera kan man ofta inte alls låta barn leka utan tillsyn och ungdomar utsätts för frestelser som vi inte alls kände till. Det har kommit till så mycket otäckheter, som samvetslösa producenter och säljare prånglar ut.
Besparingar kan leda till att barn och ungdomar hamnar utanför, att de lockas att pröva droger och annat som förstör både dem och samhället och gör familjerna förtvivlade. Det hjälper inte att kritisera och klaga om skadan redan är skedd och då kommer kostnaderna att skjuta i höjden. Det kan inte finnas sämre besparingar än såna som skadar unga.
Av det skälet fattar vi inte varför de politiska partierna är så tystlåtna om vad de vill göra för att framtiden ska bli så bra som möjligt för oss alla. Mer personal behövs överallt där man arbetar med människor. Det är korkat att spara på det som ska göra livet bra.