Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

UndergÄngsprofeterna fick bita i sten Ànnu en gÄng

"Omtumlande och ovanligt" var Kungens omdöme om Äret som snart gÄtt nÀr han höll sitt traditionella tal pÄ juldagen.

Kungen höll jultal i gÄr pÄ juldagen.

Kungen höll jultal i gÄr pÄ juldagen.

Foto: TT

Krönika2020-12-26 06:15
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Det Ă€r en god sammanfattning dĂ€r sannolikt och (förhoppningsvis) de Ă„terstĂ„ende fem dagarna av 2020 ocksĂ„ kan sorteras in. PĂ„ julaftonen kom en av denna omtumlande och ovanliga nyheter nĂ€r Storbritannien och EU meddelade att det fanns ett handelsavtal mellan de bĂ„da parterna. Att det skulle bli ett avtal var vĂ€l i och for sig inte sĂ„ omtumlande. Att en av vĂ€rldens största inre marknader skulle hitta vĂ€gar att umgĂ„s med en av vĂ€rldens handelsstormakter var vĂ€ntat. Det mest ovanliga och omtumlande intrĂ€ffade vĂ€l i juni 2016 dĂ„ Storbritanniens medborgare röstade ja till att landet skulle lĂ€mna EU. UndergĂ„ngsprofeterna - som det gĂ„r tretton pĂ„ dussinet av nu som dĂ„ och för det mesta - sĂ„g Brexit och det senare pĂ„ Ă„ret intrĂ€ffade valet av Trump som president i USA som inledningen pĂ„ Harmageddon som skulle avslutas med installationen av Le Pen som president i Frankrike. Av allt detta blev dock inget. Trump blev inte omvald, Le Pen blev aldrig vald och Brexit landade i ett anstĂ€ndigt handelsavtal mellan EU Och Storbritannien. 

Brexit, Trump och Le Pen och allt vad det kan vara hĂ€r i vĂ€rlden Ă€r hur som helst en viktig pĂ„minnelse om att alla regimer och stater som nĂ€r solen skiner berömmer sig över att vara demokratier Ă€ven behöver vara demokratier nĂ€r vinden pinar och isregnet kyler. Eller med andra ord; nĂ€r demokratins makthavare (medborgarna) tycker att demokratins officianter (politikerna) hĂ„ller pĂ„ att spĂ„ra ur sĂ„ vill det till att officianterna lyssnar. 

UtgĂ„ngen av saker och ting Ă€r aldrig given. I den hĂ€r tidsperioden just nu tycks dock det mesta ha landat pĂ„ fötterna. Boris Johnson kom som en stormvind efter Brexitomröstningen, gjorde ett strĂ„lande val och lyckades fĂ„ till ett handelsavtal som gör att bĂ„de UK och EU kan lĂ€mna Brexit bakom sig. Frankrike fick Macron istĂ€llet för Le Pen och i USA kommer snart Joe Biden att installeras som ny president. 

De stora vinnarna Àr kritiska och missnöjda medborgare i Storbritannien, USA och Frankrike - och överallt annars i de demokratiska delarna av vÀrlden - som kan konstatera att de pÄverkat tidens gÄng och demokratins utveckling. Som vanligt i demokratin Àr det tvÄ steg framÄt och ett steg bakÄt som gÀller. Det Àr en lagom utvecklingtakt. Omtumlande och ovanligt bör vara omdömen som anvÀnds mer sparsmakat. DÄ Àr det som bÀst.