Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det behövs ordentliga reformer av fÀngelsestraffen i Sverige

De flesta av oss minns sÀkert entusiasmen för fyra Är sedan dÄ fransk polis knÀckte de kriminellas krypterade kommunikationstjÀnst Encrochat.

Rikspolischef Petra Lundh och justitieminister Gunnar Strömmer Àr sÀkert införstÄdda med de problem som vÀntar nÀr stora mÀngder grova och unga brottslingar slÀpps ut i samhÀllet igen som villkorligt frigivna efter sina korta straff. Mycket ÄterstÄr att göra innan Sverige pÄ allvar kan hÄlla de kriminella inlÄsta pÄ ett verkningsfullt sÀtt.

Rikspolischef Petra Lundh och justitieminister Gunnar Strömmer Àr sÀkert införstÄdda med de problem som vÀntar nÀr stora mÀngder grova och unga brottslingar slÀpps ut i samhÀllet igen som villkorligt frigivna efter sina korta straff. Mycket ÄterstÄr att göra innan Sverige pÄ allvar kan hÄlla de kriminella inlÄsta pÄ ett verkningsfullt sÀtt.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Krönika2024-05-21 05:15
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Den franska polisens arbetsmetoder (sÄ kallad förebyggande avlyssning av kÀnda kriminella personer) hade inte varit tillÄtna om de utförts i Sverige. Men vi tackade och tog emot och de svenska lagarna blev mer "franska" i oktober 2023.

EncrochatframgÄngarna under vÄren 2020 beskrevs som ett avgörande slag mot de kriminella gÀngen i Sverige och i flera andra lÀnder. Enligt polisens egen statistik har hittills 573 personer i Sverige dömts till sammanlagt drygt 3 173 fÀngelseÄr. MÄnga dömdes för narkotikabrott. Totalt rör det sig om 157 personer som dömts för vÄlds- och vapenbrott.

Men vad hĂ€nde sedan? Petter Ljunggren pĂ„ Kvartal har tillsammans med frilansreportern och researchern Johan Frisk undersökt saken. Resultatet Ă€r allt annat Ă€n muntert. Kvartals granskning visar att nĂ€r den svenska straffkulturen tog hand om de franska framgĂ„ngarna sĂ„ gick det "avgörande slaget" mot gĂ€ngkriminaliteten upp i rök. 

Kvartal skriver: "I maj 2026 kommer nĂ€stan tvĂ„ tredjedelar av alla som dömdes efter avlyssningen av Encrochat vara ute pĂ„ gatan igen – och en tredjedel Ă€r redan frislĂ€ppta."

Kriminologen Manne Gerell vid Malmö universitet sÀger till Kvartal "Jag vill inte vara en domedagsprofet men det Àr klart att det Àr en utmaning för polisen."

Det Ă€r ingen överdrift av Manne Gerell. Polis och Ă„klagare har kĂ€mpat pĂ„ vĂ€l under de senaste Ă„ren. Med hjĂ€lp av nya lagar och övervakningsinstrument har uppklarning i form av dömda gĂ€rningsmĂ€n i gĂ€ngrelaterade brott ökat markant. Men nu fylls alltsĂ„ den kriminella miljön pĂ„ med mĂ€ngder av unga personer som suttit av pĂ„ tok för korta straff för bland annat grov misshandel, grovt vapenbrott, försök till medhjĂ€lp till mord, stĂ€mpling till mord, medhjĂ€lp till försök till grov utpressning, medhjĂ€lp till mĂ€nniskorov och allmĂ€nfarlig ödelĂ€ggelse. 

Jale Poljarevius, underrÀttelsechef i polisregion Mitt varnar för vad som kan komma att hÀnda nÀr sÄ mÄnga gÀngkriminella kommer ut under kort tid sÀger till Kvartal att "Analyserna Àr tyvÀrr vÀldigt orovÀckande. Det kan inte uteslutas att det blir en eskalering."

Kvartals granskning visar vikten av att hela kedjan av preventiv/repressiva insatser mot allt frÄn barn i gÀngnÀra riskzoner och till straffskalorna för gÀngrelaterade brott skÀrps upp och Àr i samklang med det allmÀnnas behov av att fÄ stopp pÄ den kriminella spiralen i Sverige. Det tar tid. Men det kommer att gÄ.