Det behövs ordentliga reformer av fängelsestraffen i Sverige

De flesta av oss minns säkert entusiasmen för fyra år sedan då fransk polis knäckte de kriminellas krypterade kommunikationstjänst Encrochat.

Rikspolischef Petra Lundh och justitieminister Gunnar Strömmer är säkert införstådda med de problem som väntar när stora mängder grova och unga brottslingar släpps ut i samhället igen som villkorligt frigivna efter sina korta straff. Mycket återstår att göra innan Sverige på allvar kan hålla de kriminella inlåsta på ett verkningsfullt sätt.

Rikspolischef Petra Lundh och justitieminister Gunnar Strömmer är säkert införstådda med de problem som väntar när stora mängder grova och unga brottslingar släpps ut i samhället igen som villkorligt frigivna efter sina korta straff. Mycket återstår att göra innan Sverige på allvar kan hålla de kriminella inlåsta på ett verkningsfullt sätt.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Krönika2024-05-21 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den franska polisens arbetsmetoder (så kallad förebyggande avlyssning av kända kriminella personer) hade inte varit tillåtna om de utförts i Sverige. Men vi tackade och tog emot och de svenska lagarna blev mer "franska" i oktober 2023.

Encrochatframgångarna under våren 2020 beskrevs som ett avgörande slag mot de kriminella gängen i Sverige och i flera andra länder. Enligt polisens egen statistik har hittills 573 personer i Sverige dömts till sammanlagt drygt 3 173 fängelseår. Många dömdes för narkotikabrott. Totalt rör det sig om 157 personer som dömts för vålds- och vapenbrott.

Men vad hände sedan? Petter Ljunggren på Kvartal har tillsammans med frilansreportern och researchern Johan Frisk undersökt saken. Resultatet är allt annat än muntert. Kvartals granskning visar att när den svenska straffkulturen tog hand om de franska framgångarna så gick det "avgörande slaget" mot gängkriminaliteten upp i rök. 

Kvartal skriver: "I maj 2026 kommer nästan två tredjedelar av alla som dömdes efter avlyssningen av Encrochat vara ute på gatan igen – och en tredjedel är redan frisläppta."

Kriminologen Manne Gerell vid Malmö universitet säger till Kvartal "Jag vill inte vara en domedagsprofet men det är klart att det är en utmaning för polisen."

Det är ingen överdrift av Manne Gerell. Polis och åklagare har kämpat på väl under de senaste åren. Med hjälp av nya lagar och övervakningsinstrument har uppklarning i form av dömda gärningsmän i gängrelaterade brott ökat markant. Men nu fylls alltså den kriminella miljön på med mängder av unga personer som suttit av på tok för korta straff för bland annat grov misshandel, grovt vapenbrott, försök till medhjälp till mord, stämpling till mord, medhjälp till försök till grov utpressning, medhjälp till människorov och allmänfarlig ödeläggelse. 

Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt varnar för vad som kan komma att hända när så många gängkriminella kommer ut under kort tid säger till Kvartal att "Analyserna är tyvärr väldigt oroväckande. Det kan inte uteslutas att det blir en eskalering."

Kvartals granskning visar vikten av att hela kedjan av preventiv/repressiva insatser mot allt från barn i gängnära riskzoner och till straffskalorna för gängrelaterade brott skärps upp och är i samklang med det allmännas behov av att få stopp på den kriminella spiralen i Sverige. Det tar tid. Men det kommer att gå.