Utredaren Thomas Persson skriver pĂ„ DN Debatt (7 november) att han och hans medarbetare i utredningen har "vĂ€nt och vridit" pĂ„ frĂ„gan om ett eventuellt förstatligande. Ămnet Ă€r vĂ€l lite hetare nu Ă€n pĂ„ flera decennier. I den nya regeringen och dess underlag Ă€r det inte bara Liberalerna som driver pĂ„ för ett förstatligande. Av de sĂ„ kallade "valkompasser" som fanns tillgĂ€ngliga före valet i september framgĂ„r att det bara Ă€r Centerpartiet som sĂ€ger ett klart nej till förstatligande av skolan.
För drygt trettio Är sedan fick den socialdemokratiska regeringen med nÄgra fÄ rösters majoritet och med stöd av dÄvarande VPK igenom en kommunalisering av skolan. JÀttemyndigheten Skolöverstyrelsen avvecklades och tunga omrÄden som finansiering och arbetsgivaransvar fördes över till kommunerna. Staten styrde Àven fortsatt genom rollen som lagstiftare om skolans lÀroplaner och betygssystem samt genom en lÄng rad av styrande statsbidrag pÄ skolans omrÄde. Skolan har sÄledes varit minst "halvstatlig" Àven under den kommunala tiden.
Göran Persson tilltrÀdde som skolminister 1989. Han hade lÄng erfarenhet som kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm i bagaget. FrÄn den positionen bar han - likt mÄnga andra kommunalrÄd - pÄ kritik mot hur systemet med statligt bestÀmda lÀrar- och rektorslöner som skulle betalas av kommunerna drev upp kostnaderna. PÄ finansdepartementet i regeringskansliet fanns sedan lÀnge en liknande kritik mot ointresset för ekonomisk styrning inom den statliga skolbyrÄkratin. Persson och finansen fann varandra och kommunaliseringen röstades igenom i december 1990.
Exakt vad kommunaliseringen har betytt för skolans kunskapsresultat Àr svÄrt att sÀga. En rad andra reformer - friskolor, betyg, gymnasieskolans linjer och program och ett otal statsbidrag, med mera - har genomförts. Dessutom har elevsammansÀttningen förÀndrats dramatiskt; ett mycket stort antal elever med utomeuropeisk bakgrund har snabbt ökat pÄfrestningarna ute pÄ mÄnga skolor under de senaste decennierna.
Utredaren Thomas Persson lyfter fram "ökad likvĂ€rdighet" mellan skolor som det tunga argumentet för en ökad statlig styrning. MĂ„nga kommuner Ă€r vĂ€ldigt smĂ„ och saknar resurser för att styra och följa upp skolverksamheterna. Ăkad statlig styrning av tillstĂ„nd, kunskapskrav och skolpeng skulle antagligen kunna bidra till mer positiv likvĂ€rdighet för Sveriges elever. Men se upp med riskerna. Statlig fjĂ€rrstyrning av lokala förhĂ„llanden Ă€r inte nĂ„got magiskt trollspö för en bĂ€ttre skola med sund ekonomi.