Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ska man backa utvecklingen för att rÀdda klimatet?

EU:s förslag för restaurering av natur stÀller grundlÀggande frÄgor om hur man ska se pÄ utveckling och hur lÄngt EU:s överstatlighet ska gÄ. Men i Sverige förs knappt nÄgon debatt alls om detta.

Tallar i midnattssol i Norrbotten, men hur pÄverkas svenska skogsÀgare av nya EU-direktiv, frÄgar sig Folkbladets krönikör Anders Jonsson i sin ledare.

Tallar i midnattssol i Norrbotten, men hur pÄverkas svenska skogsÀgare av nya EU-direktiv, frÄgar sig Folkbladets krönikör Anders Jonsson i sin ledare.

Foto: Helena Landstedt/TT

Krönika2023-07-15 09:00
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Genom historien har lÀnder utvecklats. Naturen har tagits i bruk för att mÀnniskan ska fÄ en drÀgligare tillvaro. Landskapet har förÀndrats. Fattigdom har förbytts i vÀlstÄnd.
Nu anser starka krafter inom EU att det gÄtt för lÄngt. Bandet mÄste backas, naturen ÄterstÀllas för att rÀdda den biologiska mÄngfalden och möta stigande temperaturer.
EU-kommissionen har lagt ett förslag till en bindande förordning för medlemslÀnderna som innebÀr att minst 20 procent av EU:s land- och havsyta ska ÄterstÀllas till den natur som var tidigare, oklart nÀr. I förslaget ingÄr ocksÄ bland annat att tÀtorters grönomrÄden ska öka. Hur ÄtgÀrderna ska betalas Àr oklart.
Förslaget har vÀckt stor ilska framförallt bland skogsÀgare i Sverige och Finland eftersom det skulle innebÀra att betydligt mindre skog kan avverkas. Det beror pÄ att Sverige och Finland fortfarande har mycket skog, medan den avverkats i mycket högre grad i andra EU-lÀnder.
DÀrmed borde möjligen slutsatsen vara att det Àr i lÀnder med lite skog som behovet av restaurering Àr störst, men förslaget till förordning drar alla över samma kam.
HĂ€romdagen gav EU-parlamentet efter en rad kaotiska omröstningar klartecken för att arbetet med naturrestaurering kan fortsĂ€tta. Beslutet var en i all hast framförhandlad kompromiss som nu ska ingĂ„ i en fortsatt beredning mellan EU-parlamentet medlemslĂ€nderna i ministerrĂ„det och med EU-kommissionen. Det Ă€r alltsĂ„ oklart hur det slutgiltiga beslutet kommer att se och om det överhuvudtaget blir en bindande förordning. 
Det mesta talar dock för att det mycket vÀl kan bli sÄ utan att nÄgon mer grundlÀggande debatt förts. Det Àr ganska mÀrkligt eftersom det i sÄ fall Àr en helt ny princip som införs. Genom historien har lÀnder utvecklats genom att naturresurser tagits i ansprÄk. Nu ska istÀllet tidigare landskap ÄterstÀllas.
DÄ mÄste den grundlÀggande frÄgan stÀllas:
GÄr naturen och klimatet verkligen bara att rÀdda genom att man backar utvecklingen?
Sedan borde ocksÄ den principiella frÄgan om hur lÄngt överstatligheten ska gÄ diskuteras:
Är det rimligt att EU ska kunna bestĂ€mma hur mycket skog som fĂ„r avverkas i ett land och hur stora grönomrĂ„dena mĂ„ste vara i stĂ€derna?
Att enskilda lÀnder bestÀmmer sig för att exempelvis ÄterstÀlla vÄtmarker Àr inget konstigt. Men ska EU kunna tvinga ett land att göra det?
Om detta har hörts mycket lite, för att inte sÀga ingenting i den svenska debatten.