Blotta tanken på det omvända - politiken först och resten sedan - är en fruktansvärd samhällsmodell som sedan länge är prövad och förkastad i vart fall i vår del av världen. Politiken ska inte hitta på svar till påhittade frågor och till sidointriger; sådant är en styggelse som leder mot misär och elände. Däremot finns det inga starka och hållbara försvar för överdriven sävlighet och tröghet inom politiken; när väl verklighetens problem och reformbehov uppdagats, utretts och diskuterats under långa tider.
Dessa och liknande tankar kom för mig när jag på torsdagsmorgonen lyssnade på Konstitutionsutskottets öppna utfrågning av Coronakommissionens ordförande Mats Melin.
Mats Melin fick frågor om den svenska smittskyddslagen kunde ha använts mer effektivt för att i tidiga skeden sätta misstänkt Covid-smittade äldre i karantän och bekräftat Covid-smittade äldre i isolering? Coronakommissionens ordförande svarade att karantän möjligen kunde ha arrangerats lagenligt ute på landets särskilda boenden. När det däremot gäller isolering av sjuka så står det i smittskyddslagen att sådana insatser bara får genomföras på sjukvårdsinrättningar. Särskilda boenden - trots att många som bor där är mycket sjuka - har inte medicinsk kompetens eller andra faciliteter för att kvala in som sjukvårdsinrättningar. Därför måste de som borde isoleras transporteras till sjukhus. Där det inte fanns plats för mer än de som behövde akut vård för att överleva Coronavirusets härjningar i deras kroppar. Politiker stiftar lagar. Borde smittskyddslagen ha sett annorlunda ut? Eller/och borde särskilda boenden redan nu ha varit sjukvårdsinrättningar? Borde politiken ha gått före viruset och ordnat till detta? Enligt den sunda ansvarsprincip som Coronakommissionen använder sig av så är den som är ansvarig för något när solen skiner också ansvarig när det stormar och ösregnar. Det ansvaret ska man ta och inte försöka smita undan. Viruset var faktiskt inte först med att påtala de kvalitetsproblem som finns. Men politiken har varit - och är till dels fortfarande - mer upptagen med politiska bråk om företag eller förvaltningar är bästa driftsform. Politiken har med andra ord satt politikens problem före verkligheternas problem. Kvalitetsproblemen i äldrevården har diskuterats i sina verkligheter medan politiken har diskuterat sina mer populära problem i sin verklighet. Där är vi nu. Bladet kan vändas.