Därför finns en långtgående sekretess som gör det mycket svårt för myndigheter att ingripa även mot uppenbart kriminellt utnyttjande av välfärdsstaten. I ett berömvärt konkret inlägg om dessa problem (DN Debatt 3 februari) blottlägger Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och folkbokföringschef Peter Sävje sin frustration över långsamheten i statens reformkvarnar.
Folkbokföringen har en central position i den svenska förvaltningsmodellen. Oriktiga uppgifter som förs in i folkbokföringen förs vidare till andra myndigheter och privata aktörer, som banker och försäkringsbolag, med basinformation om de som bor i Sverige. Westling Palm och Sävje skriver: "Världen ser annorlunda ut i dag än när välfärdsstaten byggdes upp. (--) De yrkeskriminella känner väl till hur sekretessreglerna fungerar och utnyttjar dessa framgångsrikt och förslaget."
Skatteverket för fram ett antal förslag som de anser skyndsamt bör genomföras för att ansvariga myndigheter ska kunna "leva upp till förväntningar" om att effektivt rida spärr mot kriminellt utnyttjande av svenska förmåner och av svensk tillit.
Myndigheten ger en del häpnadsväckande exempel på hur illa rustad staten är: Fortfarande är det till exempel så att staten inte har ett system för att säkra identiteten på den som flyttar till Sverige. Skatteverket är också förhindrade att effektivt utreda ärenden där de till exempel finner att hundra personer är folkbokförda på samma adress. I artikeln tas också upp samverkansproblem med Migrationsverket: "I dag måste vi ställa frågor i varje enskilt ärende kring invandringar där vi bedömer att något behöver kontrolleras. Med direkt tillgång till Migrationsverkets uppgifter kan vi automatiskt och effektivt inhämta uppgifter som gör att vi kan bedöma risker i alla invandringsärenden innan de registreras."
Jag delar frustrationen över långsamheten i reformtakten. Frustrationen blir inte mindre av att staten dessutom på andra områden och i snabb takt är i färd med politik som fått Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik att varna för att grunderna i den reglerade invandringen riskeras. Vilket i så fall kommer att lägga ytterligare sten på Skatteverkets redan tunga börda. Vittnesbörden från Skatteverket och Migrationsverket utgör starka argument för behovet av genomgripande reformer av den svenska förvaltningsmodellen.