I den förstnämnda propositionen drar regeringen ut linjerna framåt mot höstens stora budgetförslag för året 2025. Här kan man läsa om prognoser för sådant som inflation, räntor, tillväxt och arbetslöshet. Vårändringsbudgeten är ett sätt för regeringen att förstärka politikens muskler på några områden här och nu; ett slags påfyllnad på anslagen som finns i höstbudgeten för 2024.
Jämfört med höstbudgeten är anslagen tämligen små i vårändringsbudgeten. Allt som allt handlar det om 17 miljarder kronor i utgiftsökningar. Regeringen vill framförallt förstärka stödet till sjukvården som bedrivs i regionerna, till försvarsmakten och till rättsstaten. En del mindre summor - till exempel sju miljoner kronor till kommuner som drabbats av svinpest - och några lite större summor - till exempel tusen miljoner kronor för att återställa den rasade Europaväg 6 i Stenungsund.
Man skulle givetvis kunna tänka sig andra prioriteringar i vårändringsbudgeten. Vilket många intressen också livligt framfört under de senaste dagarna. Vårändringsbudgeten kan beskrivas som ett "vårdsvek", som ett "bostadsbyggnadssvek", ett "Ukrainasvek" och/eller som ett "arbetslöshetssvek."
Mycket av de stora orden i samband med vårändringsbudgeten har dock föga samband med de ekonomiska verkligheterna. Det är begränsade tilläggsanslag vi talar om. Naturligtvis är sjutton tusen miljoner kronor mycket pengar ur ett perspektiv. Pengarna kommer förhoppningsvis att göra stor nytta för att förstärka domstolarna, för vår militära och civila försvarsförmåga och för sjukvårdens tillgänglighet och effektivitet.
Men det stora intresset bör vi rikta framåt. Den nu sittande regeringen har två höstbudgetar kvar att lägga innan det är dags för riksdagsval igen. Regeringen anger att "planen" för den ekonomiska politiken framöver har tre målsättningar: Öka hushållens köpkraft. Förstärka drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Förbättra den ekonomiska tillväxten genom att höja BNP-tillväxten per innevånare i Sverige.
Det är ekonomiska målsättningar som väl de allra flesta människor kan instämma i. Den sjunkande inflationen förväntas på goda grunder kunna leda till räntesänkningar under det kommande året. Vilket kommer att bidra till ökad köpkraft. De två övriga målsättningarna är mer politiskt laddade. Mixen av piska och morot för att öka tillväxten i Sverige genom att få fler att försörja sig genom arbete kan bli en mobiliserande valfråga vad det lider.