Jag var där.
Kommunutredningens arbete har pågått i tre år, alla partier har deltagit i arbetet, ett rejält kansli och gott om experter har ingått i verksamheten. Att resultatet av allt detta arbete inte når längre än vad den gör ska inte lastas ordföranden Niklas Karlsson (S) eller övriga deltagare i utredningen. Utredningens problem finns redan i direktiven från regeringen där utredarna uttryckligen stoppas från att ta upp frågor om kommunsammanslagningar. Det är ingen hemlighet att det är Centerpartiet som närmast villkorat sitt deltagande i utredningen med att kommunsammanslagningar skulle vara en no-go zon.
Niklas Karlsson och hans utredning har trots direktiven ändå gjort vad som varit möjligt för att peka på behovet av färre och mer robusta kommuner i Sverige.
På 1950-talet rök de flesta av de gamla 2500 kommunerna bort i en reform medan mer än 800 så kallade "storkommuner" introducerades. Genom riksdagsbeslut på 1970-talet bantades kommunantalet rejält ner till 282 kommuner. Genom kommundelningar har Sverige idag 290 kommuner.
Det främsta skälet för reformer av kommunerna är kompetensförsörjning. Kommunerna är fundamentet i välfärdsproduktionen. Många kommuner har idag betydande svårigheter med att rekrytera och behålla utbildade lärare, socionomer och chefer. Kommunerna är också politiskt styrda organisationer där partierna har monopol på försörjningen av kompetens.
Britta Flinkfeldt (S) är kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog med ungefär 2700 innevånare utspridda på en yta som anstår en smärre stat nere i Europa. Hon medverkade på seminariet. Hon berättade att hon har försökt att avgå från sin post sedan i höstas men att ingen efterträdare har anmält sig. Om det är så svårt att få tag i en KS-ordförande; hur ska det då inte se ut i fullmäktige?!
När statsvetaren Gissur Ó Erlingsson från Linköpings universitet steg upp på SNS seminariescen var han av principiellt demokratiska skäl kritisk mot kommunsammanslagningar. Demokratin är starkare i småkommuner, sa Erlingsson. I grunden är det också så att medborgarna - på goda grunder - inte ger mycket för demokratin i kommuner som inte har förmåga och kompetens nog att driva och utveckla välfärdens verksamheter.
På flera platser i landet är kommunsammanslagningar en åtgärd som skulle stabilisera välfärdsproduktionen och rationalisera i den kommunala besluts- och tillståndsverksamheten. Det vore bra för demokratin.