Byt von oben integration mot höga förvÀntningar pÄ alla

Ali Osman Àr docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Hans stora forskningsintresse Àr "övergÄngar". Ali Osman har i över ett decennium forskat om övergÄngar frÄn bland annat utbildning och till arbete.

Pedagogik/sociologiforskaren Ali Osman och Folkbladets Widar Andersson möttes tidigare i veckan pÄ ett möte i Stockholm. De fann varandra i synen pÄ drivkrafter och övergÄngar.

Pedagogik/sociologiforskaren Ali Osman och Folkbladets Widar Andersson möttes tidigare i veckan pÄ ett möte i Stockholm. De fann varandra i synen pÄ drivkrafter och övergÄngar.

Foto: Annika Renestam

Krönika2023-04-29 06:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

ÖvergĂ„ngar Ă€r verkligen ett forskningsintresse i tiden. Är det nĂ„got Sverige behöver sĂ„ Ă€r det bĂ€ttre övergĂ„ngar. ÖvergĂ„ngar frĂ„n utanförskap till innanförskap, frĂ„n arbetslöshet till arbete, övergĂ„ngar frĂ„n invandrare och till invandrad svensk och inte minst övergĂ„ngar frĂ„n defensiv och hukande socialtjĂ€nst till en aktiv socialstat som tar barns uppvĂ€xtvillkor pĂ„ allvar. 

Tidigare i veckan trĂ€ffade jag Ali Osman. Vi medverkade bĂ„da pĂ„ ett möte om kunskap och skola som Friskolornas riksförbund arrangerade. Det han efterstrĂ€var med sin forskning Ă€r att öka insikterna om inte minst invandrade mĂ€nniskors institutionella villkor för social inkludering i det svenska samhĂ€llet. 

Ali Osman vidgar verkligen vyerna frĂ„n det lite inkrökta och politiskt stereotypa sĂ€ttet att se pĂ„ mĂ€nniskor som vore vi enbart speglar av vĂ„r socioekonomiska och/eller etniska grupp. Tillsammans med forskarkollegorna Niclas MĂ„nsson och Carina Carlhed Ydhag har Ali Osman bland annat tagit fram rapporten: I skuggan av kulturellt kapital – om konsten att omforma habitus för skolframgĂ„ng. (2021) (Googla pĂ„ "habitus"; det fick jag göra.)

Att lĂ€sa rapporten och intervjuerna med invandrarungdomar som lyckas i skolan, trots uppvĂ€xter i lĂ„g- eller outbildade familjer Ă€r att pĂ„minna sig om hur svenska arbetarungdomar under första delen av förra seklet omformade sig för skol- och livsframgĂ„ng. Stödet i familjen var inte akademiskt utan emotionellt. Drivkraften var chansen att fĂ„ det bĂ€ttre. Man var beredd att försaka annat för att gĂ„ pĂ„ kvĂ€llskurser, lĂ€sa böcker, gĂ„ pĂ„ brevskolor, sprĂ„kkurser, vinterkurser pĂ„ folkhögskolor, fackliga utbildningar. Man tog tillvara pĂ„ de resurser för framgĂ„ng som skickliga lĂ€rare Ă€r. 

ÖvergĂ„ngen dĂ„ var frĂ„n ett fattigt klassamhĂ€lle och till ett rikt folkhem. ÖvergĂ„ngen nu handlar om att gĂ„ frĂ„n systemhotande sociala problem och samhĂ€llsbĂ€rande brister och till ett stĂ€rkt Sverige som struntar i etnicitet och von oben integration utan istĂ€llet har höga förvĂ€ntningar pĂ„ alla.

PÄ mötet om kunskap och skola trÀffade jag ocksÄ Damian Brunker som Àr rektor pÄ Sveriges största grundskola; Internationella Engelska Skolan i den utsatta förorten Fröslunda i Eskilstuna. NÀstan bara invandrarbarn och 97 procents behörighet till gymnasiet. HÀr finns starka drivkrafter för övergÄngar till ett bÀttre Sverige.