Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har till exempel partiprogram där monarkins avskaffande slås fast. Moderaternas programmakare behöver alltid balansera det liberala och det konservativa för att medlemmarna ska känna sig hemma. Centerpartiet har en stor del av sin identitet i landsbygden och hos bönderna; alldeles oaktat att bönderna och landsbygden har mycket lite av sin identitet kvar i Centerpartiet. För Kristdemokraterna är familjen en utgångspunkt i partiprogrammen. Vänsterpartisterna börjar gruffa och vifta med terrorflaggor om det inte står socialism minst ett par gånger på varje sida i partiprogrammet. Sverigedemokraterna har sina invandrare och Liberalerna har sina lärare med från förr.
Miljöpartiets mest betydande specialare är en negativ syn på ekonomisk tillväxt. När partiet föddes i början av 1980-talet var kritiken mot sådant som tillväxt, städer, kärnkraft och socialdemokratisk industripolitik i stort de bärande attityderna i partiets självbild.
Om några dagar ska Miljöpartiet välja Amanda Lind till nytt språkrör efter Märta Stenevi. Amanda Lind har varit med i hetluften sedan hon 2016 blev partisekreterare och senare statsråd och numera riksdagsledamot och blivande språkrör. Hon är således väl inskolad i Miljöpartiets särdrag och specialare.
I en intervju med DN (20 april) säger Amanda Lind: ” Vi behöver ett välstånd. Men vi har haft en ekonomisk utveckling som inte skett inom miljöns ramar. Om inte politiken går in och sätter gränsen för den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att klara klimatomställningen.”
Amanda Lind har fått en hel del kritik för sin DN-intervju. Vilket inte är konstigt. Miljöpartiets specialare om tillväxt och ekonomi är rätt så udda. Det vet ju Amanda Lind. Men ska man bli vald till en ledande post i ett parti med udda uppfattningar så får man förhålla sig till det udda.
Hon antyder att klimatomställningen skulle må bättre av lägre och mer politiskt styrd tillväxt. Vilket ju inte är sant. Däremot är det ju så att en kraftigt ökad ekonomisk tillväxt för fossilfri produktion av elektricitet, stål, cement och transporter skulle vara väldigt bra för klimatomställningen och för välståndet. Det vet Amanda Lind. Men att vädra specialare är en del av partipolitikens villkor för partihöjdare. Men jag hoppas att hon framöver mer tar tillvara partipolitikerns möjligheter att vädra nytänkande och omprövningar. Det är vad som behövs allra mest.