Utbildningsminister Jan Björklund vill skärpa skollagen. En skola som är verksam i ett område med många lågutbildade och/eller invandrade föräldrar ska ha högre ersättningar än skolor i mer socialt väletablerade stadsdelar och orter.
Björklunds förslag kommer att gå igenom riksdagen. Vilket är högst rimligt.
Det är stor skillnad på skolor och skolor. I huvuddelen av skolorna är inlärningsmiljön positiv och stöttas av föräldrar och omgivning. Andra enstaka skolor liknar mer krigszoner där skolk, hot och vandalism präglar miljön. Större ekonomiska resurser för den sistnämnda sortens skolor kan få ha något emot.
Problemet med Jan Björklunds sociala skolpeng är dock att den helt utgår från varifrån eleven kommer och mindre utifrån vartåt eleven ska. Det är faktiskt långtifrån säkert att just mera pengar och mer personal till de stökiga skolorna leder till bättre skolresultat för eleverna.
Det staten däremot borde betala extra för är resultat i form av ökat förädlingsvärde. Det är elevens framsteg och progression som ska stå i centrum; inte om pappan råkar vara född i Syrien.
Organisationen Svenskt Näringsliv för med anledning av Jan Björklunds kommande lagskärpning fram ett antal förslag som borde få prövas i verkligheten.
Svenskt Näringsliv föreslår bland annat att en statlig kvalitetspremie införs till de huvudmän vars skolor presterar goda elevresultat eller har förbättrat sig: "Premien bör ta hänsyn till skolornas elevsammansättning så att skolor och huvudmän i t ex utanförskapsområden kan kvalificera sig för premien," skriver Svenskt Näringsliv.
Organisationen önskar sig också att det blir generellt tillåtet med entreprenader i skolan: "Då öppnas vägen för (--) utbildningsföretag som t ex är mycket framgångsrika när det gäller att utbilda i matematik. (--) Även driften av hela skolor bör kunna läggas ut på entreprenad (--) På detta sätt skulle en specialisering kunna växa fram inom sektorn, vilket är en naturlig process inom alla andra sektorer av ekonomin."
Svenskt Näringsliv är definitivt något mycket viktigt på spåren. Skolor bör få extra betalt för vad de gör med elever och inte primärt för att de har elever.
Om inte friskolor redan fanns så skulle jag föreslå att friskolor infördes just för att åstadkomma det som Svenskt Näringsliv föreslår. Det passar företag som hand i handsken att arbeta mot fastställda leveransmål och tydliga kvalitetsmått. Många av dagens friskolor har anpassats till den kommunala lunken. De flesta större utbildningsföretag som jag känner till är skickliga och ytterst seriösa och kompetenta. Men affärsidéerna har liksom kommunaliserats: Att ha elever är det viktiga. Och som SVT visade i går kväll så kan en effektiv affärsman utan skam i kroppen tjäna storkovan på att ha elever.
Samhället i allmänhet och Björklunds utanförskapselever i synnerhet skulle ha mycket att vinna på ett ersättningssystem som värderade förädling av elever betydligt högre än innehav.