En del serier bjuder på lite mer tuggmotstånd. Det går inte att vara trött eller på dåligt humör för då orkar man inte. Men i gengäld väcker de tankar och berör på ett sätt som andra lättsammare serierna inte gör. Så medan “Jane the Virgin” och “The big bang theory” är helt okej underhållning så är “The affair”, “The Knick” och “The Leftovers” serier som både ger och tar lite mer. Gemensamt för de tre är också att de nu är inne på sin andra säsong men medan “The Knick” i princip fortsätter i upptrampade spår har både de andra två skruvat till det lite till i sin andra säsong – fortsatt att utvecklas.
“The Affair” (C More) berättade i första säsongen en otrohetshistoria ur två personers perspektiv. Ibland blev det lite tradigt att se samma händelseförlopp två gånger men greppet kändes ganska nytt och fräscht. Det gav en fördjupad bild av hur huvudpersonerna upplevde det som hände genom att de ofta mindes det lite olika. När andra säsongen började ska dessa två försöka skapa ett nytt liv tillsammans men berättelsen rör nu fler personer och därför bjuds också de två som blev bedragna in i historien och deras perspektiv skildras också. Fyra perspektiv gör att handlingen inte är lika upprepande och som tittare befinner man sig inte inne i de två huvudpersonernas kärleksbubbla på samma sätt.
Dock finns det en melankoli i serien som liksom tvingar sig på tittaren.
“The Leftovers” (HBO Nordic) handlar om en nutid när ett stort antal personer en vacker dag bara försvann. De kvarlevande tolkade och hanterade det på väldigt olika sätt. I säsong två har fokus flyttats till en ny stad som heter Miracle. Fler lustiga saker händer och som tittare är man inte alltid säker på om det är verkligt eller om det är nån av huvudpersonernas psykiska hälsa som spelar dem ett spratt. (Till exempel får en av huvudpersonerna, expolisen Kevin, väldigt ofta besök av en av karaktärerna från första säsongen som tog livet av sig. Lätt att tror att det bara är i hans huvud men hon ger svar som han inte nödvändigtvis kunnat känna till.) Det vilar ett mörker över serien men skildrar också väldigt sårbara människor. Det finns mycket sorg efter de som försvunnit samtidigt som livet obönhörligen går vidare.
Bäst just nu: Att det finns tv-skapare som törs gå utanför det glättiga och bryta ny mark. Det sägs att all kultur speglar sin samtid och kanske är de mörkare dramaserierna ett tecken på att vi upplever vår värld allt mer komplicerad. I de flestas verklighet finns inga smarta tv-advokater eller välklädda fixare. Livet måste gå vidare ändå.