Kungens rosor berättar om Mia, som förstås är författaren Moa Martinsons alter ego i den självbiografiska uppväxttrilogin. Största delen i denna romantrilogis avslutande bok utspelar sig i Norrköping, där Mia fick sina första jobb.
När Östgötateatern satte upp en version av Kungens rosor på 70-talet begränsades berättelsen till Mias upplevelser på restaurangen på den stora Konst och industriutställningen 1906. Men i Emma Broströms nya dramatisering skildras också hur Mia söker sig vidare till Stockholm, blir arbetslös och får leva under ännu hårdare villkor än de hon växte upp med.
– Vår dramatisering omfattar egentligen hela boken, säger regissören Ragna Wei som tidigare regisserat för Ung scen/öst och nu gör sin första uppsättning på Östgötateatern.
I Kungens rosor får publiken möta den sextonåriga Mia, spelad av både Elin Söderquist som nyligen gick ut scenskolan i Göteborg och Östgötateaterns veteran Kyri Sjöman. Det handlar om den sommar 1906 som hon växer upp och börjar se världen med nya ögon. Först får hon arbete som barnpiga i en prästgård och sedan som brödskärare på restaurangen på utställningsområdet på Syltenberget.
– Det skildrar en flickas politiska uppvaknande. Mia är arbetarklassflickan som möter motstånd mot arbetarnas villkor genom den socialistiska rörelsen, fackföreningsrörelsen och de strejker som ordnas i början av 1900-talet, säger Ragna Wei.
– Det är en berättelse om att mogna och att se sig själv som en del av ett större sammanhang. Hon får insikten om att de levnadsvillkor hon själv har levt under inte är individuella, utan är en del av en samhällsstruktur. Det gäller att bestämma sig hur man ska förhålla sig till det, om man vill infoga sig eller opponera sig.
Ragna Wei understryker att dramatiseringen av Moa Martinsons romanklassiker inte bara är intressant i ett historiskt perspektiv. Hon anser att pjäsen är brännande aktuell i skildringen av hur dåtidens arbetare mötte och konfronterade strejkbrytarna – den utländsk arbetskraft som inskeppades till Saltängen av arbetsgivarna för att slippa gå med på arbetarnas krav och önskemål om bättre arbetsvillkor.
– I den situationen uppstår en konflikt mellan arbetare och arbetare. Det gör pjäsen väldigt relevant idag när vi har en globaliserad arbetsmarknad där det är så lätt att bjuda under. Hur ska man förhålla sig till den?
I den stora produktionen ingår en omfattande skådespelarensemble – sexton medverkande – och då spelar många skådespelare flera roller. Flera manliga skådespelare gör också kvinnoroller exempelvis spelar Sven Angleflod Prostfrun Tyra och Jesper Barkselius är husan Dalia.
– Vi har gjort så för att synliggöra könsroller och göra dem extra tydliga. Särskilt i det patriarkala prosthemmet är könsmaktordningen stark, förklarar Ragna Wei.
Östgötateatern har också fått förstärkning från De Geergymnasiet i Norrköping. Sju elever medverkar i roller som arbetare, kypare, köksor, överklasskvinnor och strejkbrytarpojke.
– De är superproffs. Det är en lyckträff att ha tillgång till en skola med så bra elever. Det är en livfull pjäs och passar bra med en ensemble i olika åldrar, säger Ragna Wei.
Eleverna Tuva Sandberg och Julia Johansson går första året på danslinjen och är väldigt glada att ha blivit utvalda.
– Det är riktigt roligt. Vi gör ju inga stora roller, mer statistroller, men det är kul att få växla mellan olika roller, säger Julia Johansson som spelar servitör, överklassflicka och barn.
– Det är väldigt kul att få vara en del av en så stor föreställning och se hur allting går till. Man visste inte riktigt vad man skulle förvänta sig, men det var en större produktion än jag trodde, säger Tuva Sandberg.
Kungens rosor har premiär på lördag, den 28 mars, på Stora Teatern i Norrköping.
011-200454