En pjäs om död och liv

Folkbladet kommer in på Teater Bråddgatan 34 mitt i en scen där de två syskonen Josef och Margareta, spelade av Lars Olofsson och Eva Carlsson samtalar om svåra ämnen. Det handlar om Teater Pelikanen som nu förbereder sig för en turnéversion av "Kinski och döden" baserad på författaren Melker Garays roman från 2009.

Man satte upp en dramatiserad version förra året men nu går man vidare, denna gång i bearbetning och regi av Mats Huddén.

– Vi ville göra en turnéversion så jag har kortat pjäsen lite, säger Mats Huddén som tyckte det här var en rolig utmaning.

– Jag har nog strukit bort en halvtimme och försökt hitta kärnan som är mötet mellan de två syskonen, hennes dödsskräck, relationen mellan dem.

Det är en pjäs som berör de stora frågorna: de två syskonen Josef och Margareta (som inte träffats på många år) möts en långfredagskväll. Det blir en natt där tankar om döden, tro och gemensamma minnen bryts mellan de två som har helt olika utgångspunkter. Där Margareta har dödsskräck har Josef sökt sig till döden i och med hans yrkesval: dödgrävare.

– Det handlar om väldigt mänskliga funderingar om de här ämnena, det finns ju inte rätt eller fel, påpekar Eva Carlsson och Lars Olofsson fyller i:

– Syskonens föräldrar dog tidigt och döden har blivit en "grej" för dom som de tacklar på olika sätt.

För musiken svarar Marcho Marchev som spelar både saxofon och klarinett i föreställningen och hela tiden är synlig för publiken.

– Vi har valt att ha blåsinstrument för att få rörelse och Marcho följer förloppet på scenen. Vi satte oss ner och gjorde teman för de olika känslolägena och det höjer verkligen kvaliteten på föreställningen med levande musik som både kan förebåda, förstärka och ändra tempo i föreställningen, berättar Mats Huddén och Marcho Marchev förklarar hur han valt musiken:

– Det finns komponerade slingor, improvisationer men också klassiska melodier som återkommer.

Eva Carlsson och Marcho Marchev är ju trotjänare i Teater Pelikanen medan Lars Olofsson och Lise Müller, som bägge bor i Linköping, är nya ansikten i detta sammanhang, de har dock tidigare jobbat med Mats Huddén. Medan Lars Olofsson spelar brodern Josef har Lise Müller en mängd roller att hålla reda på som sträcker sig från högt till lågt:

– Jag spelar gud och döden, arbetskamrat och exflickvän men även papegoja, berättar Lise Müller.

Teater Pelikanen spelar oftast barnteatermen denna förställning är alltså för gymnasieungdom och vuxna.

– Det är intressant att jobba med vuxenroller också, sedan är det roligt att Marcho är med och ju nästan har en roll i denna föreställning, säger Eva Carlsson och Mats Huddén tillägger att det är en bra grund att ha som skådespelare:

– Tilltalet till barn i barnteater ska vara direkt och man får också en direkt respons, det är väldigt viktiga erfarenheter även i vuxenteater. Ju mer man kan arbeta med båda delarna ju bättre är det.

Denna föreställning är alltså tänkt att turneras med, därför har man också skalat bort lite av den ursprungliga scenografin.

– Vi tror att den till exempel kan passa bra för gymnasieskolor, folkhögskolor men även för kyrko- och vårdpersonal som en startpunkt för samtal om de här frågorna, säger Eva Carlsson som tillägger att föreställningen nu är 45-50 minuter lång och Mats Huddén tillägger att föreställningen inte är tung i sig.

– Nej, den skiftar i olika infall, visst handlar det om döden men kanske framförallt om livet.

Föreställningen spelas på Teater Bråddgatan 34 torsdagen den 16 november samt fredagen den 17 november men är alltså även tillgänglig för bokningar.