Norskfödde Ragnvald Blix drev en envis kamp mot fascism och nazism under den första halvan av 1900-talet. Under andra världskriget, när Tyskland invaderade Norge och Danmark, tvingades Blix ta sin tillflykt till Sverige där han under pseudonymen Stig Höök fortsatte häckla Hitler och de nazityska idealen.
Ett urval av Blix bilder visas nu på EWK-museet i Arbetets museum.
Bilderna och texterna i utställningen ”Ragnvald Blix – karikatyrtecknaren som utmanade Hitler” är hämtade ur boken med samma namn, skriven av Rikke Petersson och utgiven av Folkuniversitetets Akademiska Press.
Rikke Petersson, som jobbat som lektor i svenska, bor i Berlin och har sommarställe i Blix gamla hus, i Guö i Blekinge. Hon lärde känna Blix som barn, då de bodde grannar, berättar Andreas Åhs, redaktör för boken.
I Sverige är Ragnvald Blix mest känd från sitt samarbete med Torgny Segerstedt för Handelstidningen i Göteborg. Där publicerades han från 1918 till strax innan han dog 1958.
– Angelägenheten för oss är att vi går till ett val här i höst. Man kan titta på bilder som har ganska tydligt genklang till det samhälle som vi har både nationellt, men också internationellt, säger Carina Milde, intendent vid EWK-museet.
Hon varnar för krafter som vill begränsa rörligheten och demokratiska rättigheter, och som går på etnicitet och religion.
Också Andreas Åhs talar om att Blix konstnärskap, som blivit något bortglömt, nu är högaktuellt.
– Vi har alla något att lära av hans klarsynthet och civilkurage, säger Andreas Åhs.
Andreas Åhs beskriver Blix respektlöshet för auktoriteter, hur han blev en del av konstnärskollektivet i Paris kring 1905, hur han tecknade Strindberg och Ellen Key, och berättar att två av Blix mest kända teckningar är karikatyrerna av Mona Lisa och landsförrädaren Quisling.
Blix var väl bekant med det tyska samhället efter att ha bott där när han tecknade åt den tyska satirtidskriften Simplicissimus och såg tidigt vad som höll på att hända.
Hans karikatyrer häcklar och visar nazismens framväxt under 30-talet, fram till de sista dagarna i Hitlers Berlinbunker.
En av Blix karikatyrer i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och den krönika som Segerstedt skrev utifrån den skapade svensk presshistoria när Göring skickade ett ilsket telegram, som fick svaret att tidningen inte backade för de nya herrarna i Tyskland.