Det börjar med rena Hollywoodöppningen. Jana Berzelius blir överfallen utanför sin bostad i Knäppingsborg, men likt en fightermästare hon käpar emot – parerar slag – och riktar perfekta sparkar i försvar. Bakom överfallet står Danilo som delar hennes mörka förflutna, och har – precis som hon – ett alias inristat i nacken. Han vill få henne att hålla sig borta från honom. Men de två kommer att mötas flera gånger i denna actionladdade spänningsroman.
”Vita spår” är uppföljaren på ”Märkta för livet” – Emelie Schepps succédebut som gjorde henne till Sveriges främste egenutgivare. Boken gavs även ut av Wahlström & Widstrand, och nominerades till Stora ljudbokspriset för inläsningen med Katarina Ewerlöf. Framgångsreceptet har inte ändrats i onödan. Katarina Ewerlöfs nya inläsning är också den lyckad, med en fin balans mellan en återhållsam ton som lämnar spelrum för läsaren och skådespelarens inlevelse som ger texten färg och liv.
Eftersom ”Vita spår” är en fristående uppföljning får vi tillbakablickar från första boken. Nu har åklagare Jana Berzelius har kommit till insikt om vem hon är – en barnsoldat som adopterats till ett svenskt hem. Hon vill sluta rota i sin bakgrund, gå vidare och ägna sig åt sin karriär. Men det förflutna fortsätter att jaga henne när en död thailändsk kvinna hittas på ett X 2000 tåg och de vita knarkspåren leder till Danilo.
Trots att hjältinnan är åklagare är böckerna om henne inga torra rättegångsskildringar. De utspelar sig utanför domstolssalarna – i en brutal verklighet med knarksmuggling och korruption. Allt skruvas bortom gränsen för det realistiska. Huvudsyftet är att skapa underhållning, och Emelie Schepp använder sig effektivt av action och humor. En av de karaktärer som tecknas roligast är kriminalinspektören Mia Bolander – alltid kåt, pank och rättfram. Hennes motsats är huvudpersonen och hjältinnan Jana Berzelius – en vältränad och klipsk slagskämpe som döljs bakom ett elegant yttre.
Men kanske bidrar hennes polerade yta med påhängda märkesattribut att jag har svårt att på allvar engagera mig i henne som läsare. Hon glider ständigt ifrån mig. Och den överskuggande frågan är varför en skärpt åklagare inte bara gör mos av sina motståndare i rättssalen?
Trovärdigheten brister, alltså. Men ”Vita spår” bjuder ändå på en stunds skenande verklighetsflykt, med mer framåtdriv än debuten. För en Norrköpingsbo är det en extra krydda att få följa bokens karaktärer på välbekanta gator och krogar.