Emily Blunt är Tommy Lee Jones. Så känns det i alla fall när man tittar på "Sicario" och påminns om "No Country For Old Men". Hon är rollfiguren som står utanför och blir kontrasten. Del av minnet tar sig även till 2013 års "Heli" av Amat Escalante. Ett ben i djupet och frustrationen hos Coen-bröderna och ett i Mexikos brutala våld gestaltat i "Heli".
"Sicario" är en extremt välgjord film. Foto, musik, klippning, skådespeleri, allt är på toppnivå. Vissa kan uppfatta den som långsam eller händelselös. Skillnaden mellan "No Country For Old Men" och "Sicario" är att den senare saknar en tydlig jakt. Emily Blunt spelar FBI-agenten Kate som följer med på ett luddigt uppdrag med andra knarkpoliser. Rutinmässigt får hon bevittna tortyr och andra typer av beteenden som går emot hennes värderingar. Ibland framstår hon märkligt naiv i sina känslouttryck. Hon är medveten om att hon umgås med rätt farliga typer ändå. Karaktären representerar vanliga människan. Som tittare är det lätt att identifiera sig med henne. Oavsett hur trailern säljer in den så kan man inte klassa "Sicario" för någon thriller, spänningen uteblir. Stundtals är våld och tortyr för framträdande. Till slut bedövar det och skapar en distans till brutaliteten. Filmen blir en våldsfilm istället för en thriller som handlar om våldet.
Denis Villeneuves förra film var den mycket skrämmande och spännande "Prisoners". Han gör alltid ett gediget jobb med sina produktioner. Men ofta saknas också sista växeln. "Sicario" är definitivt sevärd men inte så djuplodande effektfull som "No Country For Old Men".