"Booksmart" ser ut och lanseras som "The Night Before" eller "This Is The End". En kompiskomedi med Seth Rogen där allt spårar ur. Den har mycket paralleller till 80-talsfilmer om gymnasieungdomar som är på tröskeln till vuxenlivet. Framförallt känns filmen som nutidens skildringar av transformation som "Lady Bird". "Booksmart" är mer mångfacetterad än vid första anblick. Kanske förväntar sig vissa tittare att få gapflabb men det är på djupet som filmen glittrar.
Amy och Molly har varit kompisar sedan barnsben och ska gå ut high school om en dag. De känner sig nöjda med att inte ha slösat bort sina liv på festande. Fokuset på studierna har tagit dem till målet, prestigefyllda universitet. Men av en händelse hör Molly att deras klasskamrater som ägnat samma år till vilt festande också kommit in på bra universitet. Hon grips av förlamande panik innan hon bestämmer sig att tjejerna måste vara med på skolhunkens fest för att de andra ska få hur roliga de egentligen är.
"Booksmart" är skådespelaren Olivia Wildes regidebut och en solid sådan. Att landa rätt är filmens signum. Där många komedier med roliga män tappar gnistan är denna feministiska underhållning konsekvent på rätt sida. Manuset driver aldrig med karaktärerna som filmerna från 80-talet kunde göra. Ingen är en ständig förlorare eller onyanserad som rollfigur. Inte en endaste gång blir någons vikt orsak till humor. Varken huvudrollskaraktärerna eller birollerna är stereotypt gestaltade. Förvisso är upplägget inte särskilt originellt men hur manus och regi format berättelsen ger en känsla av fräschör.
Kaitlyn Dever och Beanie Feldstein har utmärkt kemi som Amy och Molly. De är riktigt rätt rollsatta. Deras dynamik framstår som pulserande och livfull.
En annan uppfriskande och vacker tillgång i "Booksmart" är gestaltningen av oskuld. Tjejerna spelar coola frekvent men de slänger sig med ord och verklighet de egentligen inte förstår sig på. Filmen är resan mot en något större förståelse av sig själva. Det är inte festandet i sig som är en utvecklingsvändpunkt utan hur de reflekterar sig och sin omvärld. Eftersom filmens helhet, budskap och känsla fungerar kan tittare bortse från vissa logiksvagheter här och var. Överlag är inte realism något fundament här. Säcken knyts ihop ovanligt väl. De flesta vet att tonåringar inte har mognad nog att växa tillsammans på två dagar. Inte ens de flesta vuxna bemästrar sådan mognad. Samtidigt kommer filmen som sagt undan med det. Kul och hjärtlig, det räcker långt.