Diskret och svalt om ett utsatt geni

Film

Myrornas herre
Cnema
Regi: Gianni Amelio
I rollerna: Luigi Lo Cascio, Elio Germano, Leonardo Maltese, Sara Serraiocco m fl.
Betyg: 3.5

En film kan inte inkludera allt i en människas liv men kanske borde Aldo Braibanti fått lite tydligare bakgrund för att tittaren ska få en ökad förståelse. Braibanti var en imponerande gestalt som inte enbart studerade myror utan även hade filosofiexamen. Förutom inom akademien hade han dessutom karriär inom teater och som författare. Redan innan han var tio år gammal började han med poesi och genom hela sin skolgång var han aktiv för att få till förbättringar i skolan. Under andra världskriget var han en prominent person i motståndsrörelsen via kommunistpartiet (han gick ur partiet bland annat som kritik mot Stalinism). Han är långt ifrån en enkel intellektuell professor utan någon som åstadkommit mycket i sitt liv även innan händelserna i filmen äger rum. Att i någon passus få fram hans tyngd hade tjänat filmen väl. Måhända att en italiensk publik är med på det.

Filmens berättelse är från 60-talet då Braibanti hamnade i rätten, anklagad för att ha ”vilselett” en ung man. Han kunde inte formellt fällas för homosexualitet då det inte var ett brott i Italien men anklagarna hittade alltså en annan väg för att komma åt honom. Den unge Ettores familj har svårt att acceptera en son som inte följer den konservativa linjen och använder Aldo Braibanti som en syndabock. Rättegången är en lätt fars där inget vittnesmål verkar spela någon roll. Familjen har inte bara lämnat in en formell anklagelse, de har också kidnappat sin son och satt honom på ett mentalsjukhus. Rättegången tar stor plats i filmens dramaturgi, vilket delvis gör den repetitiv. Braibanti valde till stor del att hålla tyst vilket också påverkar berättandet. En sidohistoria är den om en journalist på kommunisttidningen L’Unita som rapporterar från rättegången och inser absurditeten med att ens ha en rättegång.

Regissören Gianni Amelio är idag 78 och kom ut själv ur garderoben när han var 69. I en Italien som valt konservatismen och ökat homofobi kommer filmen ut i precis rätt läge. ”Myrornas herre” är en fängslande film, en sorgsen historia men inte riktigt slagkraftig heller. Den svala atmosfären har sina fördelar men helt klart även nackdelar, som en soluppgång som aldrig materialiseras i fullt dagsljus.