Ska det hÀr vara konst?
SÀllan driver konst upp sÄ hÀftiga kÀnslostormar som nÀr den placeras pÄ gator, torg, natur - eller rondeller. I utstÀllningen "FrÄn kungastatyer till gatans lag" som öppnar i dag visar Konstmuseet upp historien bakom och reaktionerna pÄ nÄgra av lÀnets mest uppmÀrksammade offentliga konstverk.
Stina Opitz, Cirkulation II Àr ett de mest uppmÀrksammade konstverk i lÀnet under senare Är. Foto: Stina Opitz
Foto:
Ăven Carl Milles ryttargrupp Folke Filbyter pĂ„ Stora torget i Linköping - som i dag blivit till en stolt symbol för staden - ifrĂ„gasattes i lokalpressen. Litet förvĂ„nade handlade det dĂ„ frĂ€mst om att hĂ€sten var ful. - I insĂ€ndare beklagade man sig över att den östgötska hĂ€staveln skulle fĂ„ sig en ordentlig knĂ€ck, sĂ€ger Lars-Ove Ăstensson. UtstĂ€llningen Ă€r indelad i Ă„tta teman, men följer en kronologi med avstamp i 1800-talet - statyresandets epok - dĂ„ utsmyckningen ofta manifesterade makt. NĂ„got för alla
"Konsten Ät folket" Àr en kategori, dÀr nÀmns Nils Wedels utsmyckning i Konstmuseet. Han var en konstnÀr som mer Àn nÄgon förkroppsligar tankarna om konst för alla. DÀrefter berörs bl a "miljonprogrammet" och Einar Höstes skÄlformer i Ringdansen - innan besökaren nÄr samtidskonsten och grafittin. - Vi tar ett tematiskt grepp kring en frÄga vi tycker Àr viktig. Vi har ett antal rullbara moduler, inspirerade av arkivskÄp. Man ska kÀnna att det finns material att lÀsa kring olika projekt, förklarar intendent Helena Scragg. - MÄnga konstverk gÄr vi bara förbi, de har blivit vardag för oss. VÄr förhoppning Àr att man ska gÄ ut hÀrifrÄn och se stadsmiljön med nya ögon. Bland de samtida konstverken finns Stina Opitz Cirkulation II frÄn 2006, ett verk som kommit att överskuggas av fenomenet rondellhundar, men vars starka visuella effekt av rörelse understryks i en film av Errol Tanriverdi. - Vi ser hur ringen sÀtts i rörelse likt en rockring, och den fÄr nÀstan hunden att rygga tillbaka. Vi försöker Äterföra vad verket handlar om, sÀger Helena Scragg. VÄldsamma reaktioner
à ke Bjurhamn tillhör en av de konstnÀrer som av egen kraft, utan nÄgon institution bakom sig, skapat konst i offentlig miljö. Och mötts av vÄldsamma reaktioner. Mordhot och sju polisanmÀlningar följde nÀr han för exakt 30 Är sedan genomförde projektet "Painted stones" i Vidingsjö. Konstverkets fyra mÄlade stenar, i Bjurhamns karaktÀristiska fÀrgspektrum, refererade till den nÀraliggande bronsÄldersboplatsen med ifyllda ristningar. Inspirationen kom bland annat frÄn land art-rörelsen i USA och Robert Smithsons Spiral Jetty. Utanför vita kuben
Bjurhamns verk har ocksÄ sitt ursprung i en vilja att gÄ utanför "den vita kuben" - gallerier och institutioner. - Det tillkom ur en underklassattityd, ur en anarkistisk vilja, och var nÄgot som ett smÄborgerligt samhÀlle som Linköping hade svÄrt att svÀlja. Det möttes av en gigantisk storm av tyckanden, dÀr de flesta tyckte vÀldigt illa om verket, sÀger à ke Bjurhamn - som fick nog och flyttade till Norrköping. Att Konstmuseet vÀljer att uppmÀrksamma "Painted stones" glÀdjer honom. "JÀtteglad"
- Det Àr intressant att det dröjer 30 Är innan det fÄr nÄgon sorts offentligt erkÀnnande, men det gör mig verkligen jÀtteglad. I anslutning till utstÀllningen anordnas ett omfattande program med bland annat stadsvandringar, diskussion med konstnÀrerna à ke Bjurhamn och Stina Opitz kring rÀtten till det offentliga rummet och aktiviteter i verkstaden Krumeluren.
SĂ„ jobbar vi med nyheter