För drygt ett år sedan flyttade jazzmusikern Erik Skott till Norrköping. Just nu lever han i ett flyttkaos igen. Familjen är på väg att lämna lägenheten i centrum för att bosätta sig i ett hus i Smedby.
I dagarna kom Hellskottas självbetitlade album – första släppet på nya etiketten Periferi Records.
– Det är en plattform för att få ut sin musik. Det är ganska olönsamt att signa jazzartister för de stora bolagen, man säljer ju inte så stora volymer, säger han.
Sju musiker i två jazzband står bakom bolaget, som kom till på Eriks initiativ. Det är också han som är länken mellan de båda grupperna, då han spelar både i trion Tre meter musikk och kvintetten Hellskotta.
Namnet Periferi records är symboliskt, berättar Erik Skott.
– Vi lever i en sorts utkant. Det är ingen mainstreammusik, den får inte den exponeringen. Skivbolaget är ockå litet och jobbar i periferin, utan makt och pengar.
Erik Skott kommer ursprungligen från Köping, men bodde i Malmö i tio års tid. Köping hade en blåsbaserad kommunal musikskola och Erik började sin musikaliska bana med trombon.
– Man var mer eller mindre tvungen att spela i symfoniska band med vit skjorta och fluga. Det var det värsta jag visste. Min lärare drev konstgjord andning på mig fram till gymnasiet. Då var det gitarren som tog över helt, berättar han.
– Bland det första jag gjorde var att starta band, innan jag kunde spela. Det har alltid varit viktig för mig att bygga någonting tillsammans.
Du höll ändå ut länge med trombonen...?
– Ja, du vet föräldrar... De fick mig att vara kvar ”ett år till”.. Och nu är jag själv på kulturskolan, skrattar han, den nye gitarrläraren på Folkungaskolan i Linköping och på Kulturskolan i Åtvidaberg.
Funkar det bra att vara musiklärare och skapa egen musik?
– Absolut. Men förra året jobbade jag inte heltid. Det var medvetet, för att kunna etablera mig i stan och träffa folk. Det har gått ganska bra.
Tillsammans med kontrabasisten Magnus Lorinius, har han grundat Klubb Boogaloo, en serie jamsessions på Konditori Broadway, som nu har pågått i ett års tid. I morgon avslutas säsongen med ett juljam.
– Min tanke var ganska egoistisk. Jag funderade över hur jag skulle träffa folk. När jag bodde i Malmö var jag med och drev en jazzklubb. Så det var bara att starta upp.
– Det kommer mycket folk i min ålder 25-35, men även lite äldre också. Det är dit vi vill komma. Det ska bli en smältdegel med olika referenser där man kan se vad som uppstår. Den egoistiska tanken är borta. Alla som kommer möts ju. Och genom de mötena kan något nytt uppstå. Jag kände att det kunde behövas här. Det finns inte så många jazzband, men rockscen verkar livaktig.
Efter flytten till Norrköping återtog Erik kontakten med sitt gamla band Tre meter musikk, en sju år gammal trio, som har haft ett uppehåll i sex år och vars namn kommer från distansen en cyklist kommer på ett andetag. Det är ett band som Erik Skott har med trummisen Jonas Brandt och barndomsvännen och kontrabasisten Mats Gustafsson. Trion bildades när alla bodde i Örebro och studerade musik på Kävesta folkhögskola.
– När jag bodde i Malmö blev det för långt bort. Nu finns vi i Norrköping, Motala och Solna, då fungerar det bättre.
– Det var bland det första jag tänkte på när jag flyttade hit: ”Nu måste vi köra igång igen”. Det är så grymt roligt att spela med dem.
Tre meter musikks album – som har arbesnamnet ”Vardagsblues” – skulle ha varit Periferi Records första utgivning, men processen drog ut på tiden och nu siktar man på att släppa det i januari.
Istället blev Hellskotta alltså först ut, en självbetitlad skiva som tagit två år att få klar. Den är släppt som fysiskt exemplar, men även digitalt på streamingtjänster som iTunes, men finns ännu inte på t ex Spotify.
– Jag vet hur jag själv fungerar. Det jag köper är sådant som inte finns där. Jojje Wadenius har sagt att ”skivor är världens dyraste visitkort”. Det stämmer. Förhoppningen är att vi ska sälja digitalt först, och sedan kastar vi ut det på Spotify när nyhetsvärdet är borta.