Med sin pjäs Nomaderna återvänder Monica Wilderoth till Östgötateatern, som hon först kom till som skådespelare i Spetsprojektet (vars syfte var att lyfta fram bortglömda kvinnliga dramatiker).
Numera är Monica Wilderoth skådespelare, författare, dramatiker, regissör och i sommar tillträder hon posten som chef för Borås Stadsteater.
I arbetet med Nomaderna har hon tillsammans med skådespelaren Krister Kern undersökt teaterns arbetsmetoder, hierarkier och regissörens och skådespelarnas roller.
- Bryggan mellan regissören och skådespelarna intresserar mig, säger Monica Wilderoth. Vilket ansvar har skådespelarna? Och regissören? Det är en jättestor diskussion och den är incitament till Nomaderna. Det är ett utvecklingsprojekt, där vi undersökt om det i ett mindre sammanhang går att bryta upp rollerna.
I pjäsen har Monica Wilderoth tagit intryck av existentialisten Albert Camus bok Myten om Sisyfos. Han driver tesen att livet är fullkomligt meningslöst och att vi människor gör oss en stor otjänst genom att inte förstå det.
- I viljan att förstå vårt liv blir vi olyckliga. Vi ska bara rida på att det är meningslöst, för att göra det meningsfullt. Det är en kittlande idé som jag tycker är attraktiv, säger Monica Wilderoth.
- Jag har funderat kring hur man berättar om de här frågeställningarna 2012. Jag tog det vi lever närmast, kärleken. Det är kärleken vi har störst problem med, men aldrig ger upp, fortsätter hon.
Handlingen kretsar kring ett par som försöker minnas och gå igenom sitt liv tillsammans. Men de båda har olika minnen av det gemensamma, och det blir omöjligt att försonas. Historien gräver sig ner i människans mörka lager av svartsjuka, ilska och sorg.
Läs mer om pjäsen i morgondagens tidning.
